Nummer 01/2009

En leverantörs möjligheter att överpröva beslut från Systembolaget
Systembolaget har detaljhandelsmonopol på alkoholdrycker i Sverige. Detta får till följd att ett beslut om marknadstillträde för en produkt får stor betydelse för en- skilda leverantörer. Krav måste därför ställas på att Systembolagets varuinköps- och offertsystem uppfyller rimliga krav på rättssäkerhet. Att en leverantör har möjlighet att få ett inköpsbeslut överprövat av ett oberoende kontrollorgan är önskvärt ur rättssäkerhetssynpunkt. I dag står det klart att en leverantör kan överklaga ett avvisnings- eller avlistningsbeslut till Alkohol- och läkemedelssortimentsnämnden (se kapitel 3.2). Vidare råder inget tvivel om att en leverantör har möjlighet att begära överprövning av ett produktinköp med stöd av lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) och därigenom få tillgång till en domstolsprövning (se kapitel 2.4). Mycket talar för att Systembolaget skall anses utgöra en upphandlande myndighet och därigenom omfattas av LOU (se kapitel 2.2). Större osäkerhet råder huruvida en leverantör med stöd av artikel 6 i Europakonventionen kan få till stånd en domstolsprövning av ett beslut från Alkohol- och läkemedelssortimentsnämnden. Enligt min mening kan man på goda grunder argumentera för att en leverantör har rätt till domstolsprövning med stöd av artikel 6 (se kapitel 4.2). Av intresse är då om denna rätt till domstolsprövning har kränkts, vilket är beroende av om Alkohol- och läkemedelssortimentsnämnden kan anses vara en domstol i Europakonventionens mening. Sannolikt ses nämnden som en domstol (se kapitel 4.3).
Rickard Bergflo

Användning av varumärken på internet
I den allt hårdare konkurrensen kan en produkts namn och design bli avgörande för ett företags framgång. Varumärket som individualiseringsmedel har därför fått en allt större betydelse för företag när de försöker nå ut med sina varor och tjänster på marknaden. I vissa fall kan varumärket utgöra ett företags största ekonomiska tillgång. Internet erbjuder nya möjligheter för den som vill bygga upp och marknadsföra sitt varumärke och varumärkets användningsområde har därmed ökat påtagligt. Användning kan exempelvis ske i form av domännamn. Varumärken kan även användas i länkar, metataggar och vid köp av sponsrade länkar. De nya formerna av varumärkesanvändning har medfört nya varumärkesrättsliga problem och på Internet ökar riskerna för att varumärken används utan innehavarens samtycke. I denna artikel ska undertecknad redogöra för en del av dessa problem och försöka besvara frågan om och i så fall under vilka omständigheter användning av varumärken på Internet kan anses strida mot den svenska känneteckenslagstiftningen.
Sarah Snyder

Om inkonsekvenserna i den rättsliga regleringen avseende psykiskt störda lagöverträdare i Sverige
Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövande och påtvingade kroppsliga ingrepp. Enligt regeringsformen är det emellertid möjligt att begränsa rätten till detta skydd om det sker genom lag och för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. I svensk rätt förutsätts för straffrättsligt ansvar inte att den tilltalade är tillräknelig. I nästan alla andra rättsordningar ingår däremot ett krav på tillräknelighet bland brottsrekvisiten. Förenklat uttryckt innebär ett sådant krav att brott kan begås en- dast av den som har förvärvat och inte förlorat en viss förmåga att förstå betydelsen av vad han eller hon gör och en viss förmåga att kontrollera sitt handlande. Svensk rätts särställning i detta hänseende kommer tydligast till uttryck i det förhållandet att allvarligt psykiskt störda lagöverträdare inte bara anses kunna föröva brott utan också dömas till påföljd för brott. Avseende psykiskt störda lagöverträdare finns efter den 1 juli 2008 möjligheten att, om det finns särskilda skäl, döma en allvarligt psykiskt störd person till fän- gelse. Möjligheten att frihetsberöva lagöverträdaren enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) kvarstår. Den offentliga maktutövningen ska ta sin utgångspunkt i respekten för alla män- niskors lika värde och för varje människas frihet och värdighet. Det allmännas maktutövning måste vara förutsebar och får inte vara godtycklig. Den måste också vara saklig och enhetlig så att lika fall behandlas lika. Lagstiftningen förväntas vara rationell och legitim för att kunna leda till en förutsebar (tydlig, begriplig och konsekvent) rättstillämpning. Kravet på tydlig, begriplig och konsekvent reglering avseende psykiskt störda lagöverträdare är dock bristande. Orsakerna är flera och presenteras nedan. Detta är ett område där frågor om uppsåt, ansvar och fri vilja har flätats in i varandra och där juridik, politik, moralfilosofi och kunskapsteori inom psykiatrin möts och kolliderar.
Moa Kindström Dahlin & Nike Franklin

Staten konkurerrar på ojämlika vilkor
Den 1 november förra året trädde den nya konkurrenslagen (2008:579) i kraft. Bland annat fick Konkurrensverket då ökade befogenheter genom möjlighet att utfärda avgiftsföreläggande och konkurrenslagen EG-anpassades på en del områden. Vad som saknades var emellertid en lösning på det problem som varit föremål för diskussion i många år: att näringsverksamhet i offentlig regi och det privata näringslivet inte konkurrerar på samma villkor.
Fredrik Olsson

Att klandra en människa – om Rödebymålet och grunderna för personligt ansvar i svensk rätt
I det uppmärksammade Rödebymålet, där en familjefar under inflytande av en allvarlig psykisk störning dödade en av ett antal ungdomar som under en längre tid hade trakasserat familjen och nu hade trängt in på deras gård, aktualiseras den för straffrätten grundläggande frågan hur uppsåtsbegreppet är utformat med avseende på gärningsmannens medvetenhet. I artikeln diskuteras utifrån rättsfallet utformningen av den svenska straffrättens ansvarslära genom en koppling till frågan om människor i någon djupare mening kan hållas ansvariga för sina gärn- ingar. En analys av prövningen av personligt ansvar i gällande rätt visar att den enligt författarens uppfattning centrala frågan om gärningsmannen kan klandras för sin gärning inte till fullo kan beaktas genom ansvarslärans nuvarande utformning. Ett återinförande av ett krav på tillräknelighet förespråkas.
Gustaf Almkvist

Proportionalitetsprövningen vid interimistiska förbud i immaterialrätten
I immaterialrätten kan det interimistiska förbudet ses som ett effektivt rättsmedel för att få stopp på ett pågående intrång. Innan ett sådant förbud meddelas ska domstolen beakta proportionalitetsprincipen. Tillämpningen av proportionalitetsprincipen kan sammanfattningsvis innebära att även om övriga rekvisit är uppfyllda kan åtgärdsyrkandet ogillas sedan sökandens skäl för åtgärden har vägts mot den skada som åtgärden skulle innebära för motparten. I svårbedömda fall där det är fråga om både ifall en giltig ensamrätt och ett intrång föreligger blir utrymmet för denna bedömning större. Hur domstolen väljer att beakta proportionalitetsprincipen kan samtidigt variera, i vissa fall beroende på hur en part väljer att föra sin argumentation. Artikeln diskuterar därför proportionalitetsprincipen utifrån omständigheter en domstol kan välja att ta hänsyn till innan den fattar sitt beslut.
David Ramsjö

Alternativhypotesen – ett hjälpmedel eller en fallgrop?
Artikeln beskriver hur alternativa hypoteser bör formuleras och värderas vid bedömning av misstankar om sexuella övergrepp mot barn. Den tar sin utgångspunkt i domskälen från ett hovrättsärende, såsom de beskrivs i en rapport från JK. Denna dom ger ett intryck av att hovrätten vinnlagt sig om att värdera alternativa hypoteser. Problemet är att detta värderingsarbete bara skett på en nivå, i artikeln benämnt ”deltolkningar”. Ett exempel på en sådan tolkning i detta fall är: ”Att målsäganden uttrycker sig så kortfattat kan vara ett uttryck för att det är svårt att tala om sexuella upplevelser.”
Frank Lindblad

Vilka krav kan ställas på ändringar i skattelagstiftningen?
De krav som ställs på skattelagstiftningen är givetvis inte annorlunda än de som gäller för annan lagstiftning. Det finns dock en tendens att ändringar av skattereglerna genomförs betydligt snabbare än andra lagändringar.
Ingrid Melbi

Vitalisering och kvalitetshöjning av undervisningen på juristlinjen.
Per-Jonas Nordell