Inledning

Chefredaktören har ordet
Fredrik Morawetz

Artiklar

Grundlag 2000 – Om EU-medlemskapets intåg i den svenska grundlagen och dess konstitutionella konflikter
Sveriges anslutning till Europeiska unionen år 1995 har otvivelaktigt medfört nya politiska, ekonomiska och sociala utmaningar för det svenska samhället. Något som har hamnat lite i skymundan i den offentliga debatten är den stora utmaning EU-medlemskapet innebär för den svenska grundlagen, särskilt mot bakgrund av det nya Lissabonfördraget. Så länge Sverige har varit medlem i EU kan grundlagen inte sägas ha varit särskilt upplysande vad gäller att avspegla de konsekvenser medlemskapet innebär för svensk del. Att grundlagen har haft svårt att hänga med i svängarna bekräftas av det stora reformbehov som ansågs nödvändigt och EU-medlemskapet lyftes fram som ett av skälen till en grundlagsreform. I ett försök att komma tillrätta med problemet presenterade Grundlagsutredningen ett förslag till en ny paragraf i regeringsformen, vilken uttryckligen stadgar att Sverige är medlem i EU. Förslaget antogs sedan av riksdagen och bestämmelsen, RF 1:10, återfinns numera i 2011 års regeringsform. I artikeln diskuteras, med utgångspunkt i denna bestämmelse, huruvida den nya regeringsformen kan anses avspegla EU-samarbetets konsekvenser på ett ändamålsenligt sätt. Författaren argumenterar för att grundlagen bör vara ett modernt lagstiftningsinstrument som ger en tydlig bild av den konstitutionella verklighet Sverige lever i till följd av EU- medlemskapet, men att den nya grundlagen inte kan anses leva upp till detta mål. Den konstitutionella balansgången anges vara en av de främsta förklaringarna till detta.
Therese Helin

Arbitrability regarding patent law – an international study
We rarely see companies in the national courts today and we know that this is because arbitration is the preferred way to settle a dispute and/or because it has been recom- mended to them (usually by their lawyers). The time when states and judges of the courts looked upon arbitration with hostility is far gone. However, the issue of subject matter arbitrability, i.e. whether a certain disputing issue should be submitted to arbitration or a national court, is still subject for discussion. This article will examine the different directions states have taken in relation to subject matter arbitrability and patent law. My reflections intend to contribute to the otherwise quiet debate
among Swedish scholars.
Therese Jansson

Perfection of liens – is a reform from pledge to filing preferable?
The current Swedish rules regarding perfection of liens are fragmented and their complexity often gives rise to complicated issues for courts to adjudicate. It is surely justified to debate the extensive benefits that could be achieved by an extensive reform of our security interest system. It is also relevant to question pledge as the predominant perfection method and in regards to this, to compare advantages and disadvantages between pledge and filing as the predominant perfection method. The United States had a previous security interest system that in many parts was similar to the system that is present in Sweden today, a system that, according to the legislator, was regarded as too complex. As a response to the complexity, the first version of UCC Article 9 was created 1952.
In comparison with the current rules used in the U.S. this article intends to scrutinize and question the Swedish security interest system. A special focus will be aimed at the question whether filing is more suitable than pledge as the predominant perfection method.
Jonatan Lund Kirkhoff

En reflektion över konsumtionsprincipens omfattning med anledning av generaladvokatens förslag till avgörande i dekoderkortsmålen
Varje säsong spelas det ca 380 fotbollsmatcher i engelska Premier League. Dessa matcher sänds i TV och ses av tittare över hela världen med fotbollsintresset som gemensam nämnare. Intresset kostar dock olika beroende på vilket land man som tittare befinner sig i. Det är dyrare att abonnera på matcherna i exempelvis England än i Grekland, vilket möjliggörs av en territoriell distributionsmodell. TV-bolagen, som betalar stora pengar för sändningsrättigheterna, åtar sig nämligen att förhindra att deras sändningar kan ses utanför respektive sändningsterritorium. Nu verkar denna lukrativa territoriella distributionsmodell vara i fara. Efter att en engelsk domstol begärt ett förhandsavgörande från EU-domstolen, meddelade generaladvokat Juliane Kokott sitt förslag till avgörande i början av februari i år. I sitt förslag konstaterade hon bl.a. att den territoriella distributionsmodellen stred mot EU:s regler om fri rörlighet och att konsumtionsprincipen, genom vilken rättighetsinnehavarens rätt till kontroll av försäljning konsumeras vid första utgivandet på den inre marknaden,även ska anses omfatta tjänster och tillgång till TV-sändningar. Skulle EU-domstolen följa generaladvokatens förslag till avgörande, ger det upphov till i vart fall två beaktansvärda förändringar; (i) en principiell tillämpning av konsumtionsprincipen på tjänster samt (ii) en förändring av villkoren för hur sändningsrättigheter till fotbollsmatcher säljs inom EU. Syftet med denna artikel är att behandla generaladvokatens förslag till avgörande i den del som avser konsumtionsprincipens tillämpning på tjänster och dess implikationer för digital distribution av upphovsrättsligt material. Av utrymmesskäl har författaren valt att belysa endast de delar av förslaget som är relevanta för artikelns syfte, både beträffande de faktiska omständigheterna och den rättsliga bedömningen.
David Nilsson

En “europeiserad” talerätt i förvaltningsprocessen?
Förra året publicerade jag en artikel i Juridisk Publikation under titeln ”Juridiska personer som bärare av mänskliga rättigheter – ett möte mellan näringsrätt och förvaltningsrätt” (JP 2010 s. 85-97). Artikeln ifråga har glädjande nog kommit att nyttjas i flera olika sammanhang, varför jag vid förfrågan knappast var nödbedd att publicera ännu en artikel. Denna artikel kan delvis ses som en fortsättning på den förra, fast jag nu snävar in fokus från juridiska personers rättigheter i ett vidare sammanhang: Först till frågan om talerätt i ett europeiskt perspektiv och sedan till den mera specifika risken att talerätten går förlorad i samband med s.k. framtvingade ägarskiften. Här bör noteras att talerätten i sig är intimt förknippad med rätten till domstolsprövning, manifesterad såväl i Europakonventionen artikel 6 som i EU-rätten och dess rättsskyddsprincip, samt numera – sedan den 1 januari 2011 – även omnämnd i vår egen grundlag, 2 kap. 11 § st. 2 regeringsformen (1974:152; nedan RF).
Wiweka Warnling-Nerep

Juridiska betraktelser

Have you been slapped?
Att bli indragen i en rättstvist i USA är mycket kostsamt och som en konsekvens finns det aktörer med stora ekonomiska resurser som inte drar sig för att missbruka civilprocessen, t ex för att skrämma misshagliga parter till tystnad. Denna typ av ogrundade stämningar kallas SLAPPs – Strategic Lawsuits Against Public Participation – och ett flertal amerikanska delstater har numera en Anti-SLAPP- lagstiftning. När det svenska dokumentärfilmbolaget WG Film skulle premiärvisa sin film Bananas!* i Kalifornien blev de stämda för förtal av fruktföretaget Dole Food Company och använde sig då av ovannämnda skyddsreglering. Författaren reder i texten ut vad som hände i Dole v WG Film samt vad Anti-SLAPP innebär.
Joel Eriksson

Förarbetenas rättskällestatus – ett historiskt perspektiv
Förarbetenas rättskällestatus är en omdiskuterad fråga i den juridiska metodläran. I själva verket är förarbetena den enda rättskälla som öppet eller indirekt blir föremål för kritik, ibland så skarp att man tycks ifrågasätta om förarbetena alls skall ses som en rättskälla. Diskussionen skulle vara betjänt av att kompletteras med ett historiskt perspektiv. Ett sådant perspektiv kan bidra till en ökad förståelse av samspelet mellan lagstiftare och domare; den moderna diskussionen tenderar t.ex. bortse från lagstiftarens helt naturliga strävan att vilja styra rättstillämpnigen.
Richard Nordquist

Om behovet av ett opartiskt tillsättningsförfarande – replik till “ansökan till en ny maktposition”
Utformandet av processen för tillsättandet av domare i allmänhet (och högre domare i synnerhet) är en mycket grannlaga uppgift vilken fordrar väl genomtänka överväganden, givet dess betydelse för rättsstatens upprättande och fortbestånd. I ljuset av den vikt för medborgarnas tilltro för domstolarnas oavhängighet, med avseende på förtroendet för rekryterings- och urvalsprocessen vid tillsättandet av ordinarie domare, välkomnar jag till skillnad från Almkvist den av regeringen i prop. 2009/10:181 föreslagna – och sedan 1 januari 2011 i och med ikraftträdandet av lag (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare gällande – nyordningen. Syftet att avlägsna de kvarstående potentiellt partiska inslagen i tillsättningsprocessen framstår för undertecknad inte som annat än vällovligt.
Marcus Norlin