Inledning

Chefredaktörerna har ordet

Filip Magnusson & Carl Ebenholm

Artiklar

Kan dynamiska inköpssystem möta den offentliga upphandlingens utmaningar?

Dynamiska inköpssystem är en elektronisk upphandlingsmetod som infördes i den svenska upphandlingslagstiftningen för över fem år sedan. Trots att både Sverige och EU har målsättningar om ökad e-upphandling har dynamiska inköpssystem ännu inte fått ett brett genomslag. I den här artikeln analyseras upphandlingsmetodens för- och nackdelar i förhållande till den offentliga upphandlingens bakomliggande syften. Hur möts utmaningar som rättsområdet står inför, bland annat vad gäller bristande konkurrens, ett ökat antal överprövningar, risken för olikbehandling och korruption samt ett svårtillämpat regelverk? En jämförelse görs med den mer traditionella upphandlingsmetoden ramavtal. De två metoderna uppvisar likheter, men också avgörande skillnader.

Elias Lignell

Vem talar för djuren?

Den etiska prövningen av djurförsök ska väga djurs intressen mot försökets förväntade nytta. Prövningen har emellertid fått utstå omfattande kritik för att djurs intressen ges dåliga möjligheter till representation i processen och för att beslut bara kan över­ klagas till fördel för det motstående intresset. Dessa processuella ramar illustrerar de negativa effekter som obalanserad representation kan ha på förutsättningarna att åstadkomma välgrundade och lagenliga beslut. De utgör också ett talande exempel på övergripande svårigheter med att utforma tillräckliga processuella verktyg för att implementera svenskt djurskydd och säkerställa att djurskyddsintresset ses efter, trots att djuren inte själva kan hävda sina intressen.

Eleonora Rönström

Ersättning och terroristbrott

Det finns vissa aspekter av terroristbrott som gör dem speciella ur ersättningsrättslig synvinkel. En aspekt är hur brotten är konstruerade. En annan är att dessa brott kan drabba väldigt många personer. En tredje är att de ofta betraktas som samhälls­ problem på ett sätt som ”vanliga” brott sällan gör. Detta leder till frågor om vem som ansvarar, ansvarets utsträckning och hur rättsordningen konstruerar ersättnings­ lösningar till de som skadas till följd av terroristbrott. I denna artikel, som bygger på ett anförande vid Nordiska Juristmötet i Reykjavik 2022, diskuteras dessa frågor.

Mårten Schultz

Hur rekvisitet underårig i EKMR ska förstås – materiell och formell underårighet – med anledning av Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2022 ref. 11

I denna artikel behandlas frågan om det är förenligt med rätten till frihet och säkerhet i artikel 5.1 i EKMR att bereda 18-åringar med ett ”annat socialt nedbrytande beteende” frihetsberövande tvångsvård med stöd i LVU. Svaret är huvudsakligen avhängigt hur rekvisitet underårig i artikel 5.1 punkt d) i EKMR ska förstås. Det är nämligen det rekvisitet som avgränsar vilka som kan bli föremål för frihetsberövande skyddsuppfostran enligt ett av artikelns undantag. Ska rekvisitet underårig tolkas med ledning av den nationella myndighetsåldern eller med ledning av åldersgränsen i LVU? Eftersom Högsta förvaltningsdomstolen i mars 2022 tillkännagav att rekvisitet kan tolkas med ledning av åldersgränsen i LVU tar denna framställning sin utgångspunkt i det avgörandet. Artikeln inleds därför med en bakgrund till frågan och en redogörelse för HFDs avgörande.

Måns Hellberg

Juridiska betraktelser

Counterterrorism regulation in Nordic criminal law – a last common ground for Nordic crime policy co-operation?

It has been questioned whether such a thing as a common Nordic criminal law policy exists anymore. According to some scholars, few traces of any fundamental co-Nordic discourse on a common crime policy can be found at present. But there might be one exception – the area of counterterrorism regulation.The claim that national jurisdictions have remained key bodies in combatting terrorism could be challenged by arguing that a slew of legislative measures concerning what has been called the war on terror has emanated from various international bodies, requiring national jurisdictions to adopt laws sometimes estranged from national legislative traditions. The new legislation has, according to its critics, undermined the rule of law and peeled off judicial control mechanisms – all in stark contrast to traditional Nordic respect for human rights – and is moving towards a preventive criminal justice system. In this article, the counterterrorism regulations in four of the Nordic countries are compared to illuminate differences in the implementation of international conventions in these countries and to explore the common grounds between them.

Andreas Anderberg

Entledigande av nämndemän – en genomlysning av praxis

Emellanåt förekommer att en nämndeman på något sätt visar sig vara olämplig för sitt uppdrag. Domstolen har då möjlighet att skilja vederbörande från tjänsten genom att fatta ett beslut om entledigande. År 2014 sänktes trösklarna för en sådan åtgärd och förevarande artikel sammanställer och analyserar samtliga ärenden rörande entledigande som Överklagandenämnden för nämndemannauppdrag avgjort i sak sedan de nya reglerna trädde i kraft. Genomlysningen visar att reglerna på det stora hela fungerar väl. Stundom har dock entledigande skett på tämligen lösa grunder och även i strid med TF:s och YGL:s repressalieförbud. Med hänsyn till vikten av förutsägbarhet och den enskilde domarens oberoende finns det goda skäl att framöver tillämpa regelverket med större återhållsamhet.

Johannes Norrman