Inledning
Ebba Jisland & Hanna Kargar
Artiklar
Partiförbud som demokratiskt självförsvar – en studie av Europadomstolens praxis
Partiförbud utgör den demokratiska rättsstatens skarpaste vapen gentemot dess organiserade fiender. Syftet är att motverka de risker som utgår från politiska partier med icke-demokratiska målsättningar. Emellertid väcker sådana förbud frågor av såväl demokratiteoretisk som juridisk karaktär. Under de senaste två decennierna har Europadomstolen prövat flera mål som rört förbud mot politiska partier. I denna text analyseras domstolens praxis beträffande partiförbud. Den övergripande frågan är under vilka omständigheter ett sådant förbud kan utgöra en tillåten inskränkning i föreningsfriheten enligt Europakonventionen.
Viktor Brylla
Debates relating to the role of propaganda, information warfare and disinformation have been ongoing in the armed conflict between Ukraine and Russia since the outbreak of hostilities in 2014. Following the escalated invasion of Russia in February 2022, these debates have yet again come to the fore. The legal responsibility of propagandists is of keen interest to those in Ukraine and has been raised in the context of discussions around establishing a special tribunal to prosecute international crimes committed by the Russian leadership. In the fog of war, it is difficult to determine the boundaries between the lawful exercise of freedom of expression and expressions that States are obliged to prohibit or even prosecute individuals for. It is, however, essential so as to properly ensure the rights under international human rights law (IHRL) and protections under international humanitarian law (IHL) are upheld.
This article will explore the international legal standards applicable to propaganda activities in armed conflict settings, using examples from the Ukrainian and Russian armed conflict. It will set out specific prohibitions on propaganda in armed conflict. The article will also demonstrate how propaganda promoting, denying or misrepresenting violations of IHL can lead to further violence in breach of international norms, even amounting to international crimes. The discussion will highlight how freedom of expression is an essential tool to address propaganda in armed conflict for all States, whether they are party to an armed conflict or not.
Sally Longworth
Våld och utnyttjande av barn startar tidigt i barns liv och äger rum i miljöer som är designade för att tillförsäkra trygghet. Siffror från UNICEF visar att 40 procent av alla afrikanska flickor tvingas ingå äktenskap innan de har fyllt 18 år och två av tre barn i Latinamerika och Karibien utsätts regelbundet för våld i hemmet. Att undanröja detta våld, skadliga sedvänjor inbegripet, är en fördragsbaserad skyldighet för de 196 stater i världen som har valt att ansluta sig till FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Därtill finns det en mängd regionala människorättsinstrument 2 , utvecklade och anpassade efter de olika kontinenternas egna människorättsproblem. Med fokus på barnäktenskap och kroppslig bestraffning av barn presenteras i den här artikeln en kritisk granskning av det folkrättsliga skyddet3 av barns rätt till frihet från våld och skadliga sedvänjor.
Emilia Rosenquist
Juridiska betraktelser
Har de sociala medieföretagen ett ansvar att upprätthålla användarnas yttrandeoch informationsfrihet? Frågeställningen fick fäste i den allmänna debatten förhållandevis sent. Det var först kring decennieskiftet 2020 – främst i samband med det kontroversiella beslutet att stänga av USA:s president Donald Trump från Twitter – som frågan blev att betrakta som verkligt politiskt allmängods. Sedan dess har både det juridiska landskapet och de sociala medieföretagens förhållningssätt till yttrandefrihetsrättslig normgivning genomgått drastiska förändringar. Men vissa fundamentala problem kvarstår än.
Den här artikeln behandlar huvudlinjerna i debatten om yttrandefriheten och de sociala medieföretagens innehållsmoderering, ur ett amerikanskt och europeiskt perspektiv. I artikeln diskuteras även den rättsutveckling som skett på området under senare år – och de utmaningar som återstår att hantera i takt med en ökad statlig reglering av innehållsmodereringen.
Fredrik Thorslund
Krönikor
Indiciernas betydelse i polisens arbete
En av anledningarna till att denna krönika tillkommit är att det polisiära perspektivet sällan lyfts fram i rättsliga sammanhang. Syftet är att ge en inblick i hur det ser ut där juridiken träffar verkligheten. Det finns också en tanke om att spegla vilken betydelse lagstiftarens och domstolarnas resonemang får för poliser i yttre tjänst.
Problemen med den organiserade och gängrelaterade brottsligheten har ökat kraftigt och på kort tid. Detta syns i den statistik som Brottsförebyggande Rådet presenterat genom åren vilken visar att antalet skjutningar i offentlig miljö eskalerat. Konsekvenserna av detta blir uppenbara i de tragiska fall där människor berövas sina liv och där anhöriga mister en familjemedlem. Allmänheten har engagerats av de medialt uppmärksammade fallen Adriana och Einar. Inom Polismyndigheten avsätts stora resurser för att bryta utvecklingen, inte minst genom den inom organisationen omtalade förstärkningen med polisiär personal till Stockholm. Internt inom myndigheten diskuteras också metoderna för att stoppa utvecklingen och en faktor som tillmäts stor betydelse i dessa diskussioner är förmågan att faktiskt klara upp de grova brott som begåtts. Vikten av detta har även påtalats av Riksrevisionen i granskningen av polisens hantering av mängdbrott.
Den tekniska och forensiska utvecklingen har medfört att polisarbetet effektiviseras. Kameraövervakningen och polisernas egna kroppskameror har genom skapat förbättrade förutsättningar för insamlingen av de bevis som senare i brottsprocessen ska prövas av domstolarna. Mot detta står att brottslingarna naturligtvis har tillägnat sig ny teknik och även blivit skickligare på att nyttja sina rättigheter i processuellt hänseende. Konkret handlar det till exempel om rätten att tiga3 . Misstänkta som är del av gängkulturen har genom hot och våld bidragit till en utbredd tystnadskultur som försvårar viktig bevisföring i form av vittnesutsagor.
Mot bakgrund av detta blir det särskilt intressant att begrunda bevisvärderingen i de av Högsta domstolen nyligen avgjorda målen ”Mordet på busshållplatsen” och ”Årsta torg”.
Hans-Olof Sandén
