Inledning
Chefredaktörerna har ordet
Filip Magnusson & Carl Ebenholm
Artiklar
Rätt skattesubjekt för inkomstskatt – en översikt
Frågan om rätt skattesubjekt i inkomstskatterätten handlar om vem som ska ta upp en viss inkomst eller dra av en viss utgift. Detta måste avgöras i varje enskilt fall och vållar oftast inga problem. I vissa fall kan det dock uppstå svårigheter avseende hur det bedöms och avgörs vem som är rätt skattesubjekt. Denna artikel innefattar en översikt över fyra sådana typer av fall och en principiell reflektion över rättsläget.
Patrik Emblad & Giacomo Lindgren Zucchini
AI och myndigheters registerförfattningar – rättsliga utmaningar och hinder
I den nationella inriktningen för artificiell intelligens (AI) anges att Sverige ska vara ledande i att ta tillvara möjligheterna som användning av denna teknik kan ge, med syftet att stärka både den svenska välfärden och den svenska konkurrens kraften. En undersökning från Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) visar att det totala ekonomiska värdet av ett fullständigt införande av nuvarande AIteknik i svensk offentlig förvaltning beräknas uppgå till 140 miljarder kronor, varav minst 20 miljarder kronor på arbetsmarknadsområdet genom bättre matchning på arbetsmarknaden. Även om det finns stora möjligheter med AI bär den nya tekniken med sig rättsliga utmaningar. Denna artikel belyser hur s.k. registerförfattningar kan försvåra eller i vissa fall hindra införandet av AI i myndigheters verksamheter. I huvudsak ges exempel från Arbetsförmedlingens verksamhet men liknande utmaningar gäller även för andra myndigheter.
Rikard Karlsson & Hugo Lloyd
Av 1 kap. 8 § regeringsformen framgår att domstolarnas uppgift är rättskipning. Innebörden av detta kan beskrivas som att domstolarna tillämpar rättsregler i enskilda fall. Högsta domstolen (HD) är dock en i princip renodlad prejudikat instans vars avgöranden även ska vara till ledning för rättstillämpningen. Mellan dessa två uppgifter kan det finnas en viss motsättning – å ena sidan är HD en domstol och förväntas tillämpa rättsregler i enskilda fall, å andra sidan ska HD:s avgöranden kunna tjäna till ledning för rättstillämpningen. Saken ställs på sin spets när det gäller uttalanden som inte är nödvändiga för att motivera domslutet: obiter dicta. Om obiter dicta anses vara bindande för rättstillämpare är det oklart om HD:s prejudikatbildning är begränsad till rättskipning; HD har i så fall närmast ett mandat att fritt skapa abstrakta normer.
Oskar Kieri
