Inledning
Max Granath & Joen Marklund
Artiklar
Den argentinska abortlagstiftningen i relation till rätten till hälsa
Aborträttsfrågan dyker upp med jämna mellanrum i våra nyhetsflöden: ett land skriver in aborträtten i sin grundlag samtidigt som ett annat öppnar upp för återkriminalisering och strängare straff. Trots (eller snarare på grund av) frågans ständiga aktualitet och komplexitet, saknas globalt bindande dokument och instrument som uttryckligen reglerar rätten till abort. Abortlagstiftning ses som en nationell angelägenhet, men börjar i allt högre grad betraktas som en del av rätten till hälsa – inte minst kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa. Detta väcker frågor kring staters ansvar att till exempel tillgodose säker och tillgänglig vård. Denna artikel undersöker hur abortlagstiftningen i Argentina, efter den nya legaliseringen av abort, förhåller sig till internationell rätt. I ljuset av folkrätten analyseras huruvida Argentinas lagstiftning överensstämmer med internationella krav och vilka hinder som kvarstår för att tillgodose aborträtten som en del av rätten till hälsa.
Elma Pålsson
The current non-international armed conflict in the Democratic Republic of the Congo (the DRC) has been ongoing for close to three decades, with the security situation in the State further deteriorating during the first few months of 2025. During the conflict, the civilian population has been heavily affected by violence–especially sexual violence – which has been systematically used against Congolese women. The widespread use of sexual violence in the State raises several questions. In this article, the protection of women from sexual violence within international humanitarian law is analyzed to determine which responsibilities States have to protect civilians from such violence. This article also examines the extent of the DRC’s adherence to its responsibilities under international humanitarian law. The protection – or lack thereof – of women from acts of sexual violence in the DRC is closely analyzed to determine the effects it has on women in the State. By analyzing how the protection of civilian women is regulated, the responsibilities of States, and the application of international humanitarian law, legal gaps within non-internationalarmed conflicts are identified and discussed. By addressing these challenges, this article aims to contribute to the critical debate on how women’s rights can be protected in practice by states through the application of international humanitarian law.
Tilde Lind
Rättsfallskommentar
Tillämpningen av processuella bestämmelser i dispositiva tvistemål kan påverkas av vad som anses vara civilprocessens funktion(-er). Ekelöf var tydlig med att han betraktade processens primära funktion som handlingsdirigerande. Beträffande förhållandet mellan materiell och processuell rätt menade han att de processuella bestämmelserna i rättegångsbalken (RB) ska tillämpas med beaktande av att de materiella reglernas ändamål ska förverkligas i rättstillämpningen. I NJA 2024 s. 344 hänvisade de skiljaktiga justiteråden till ändamålet bakom reglerna i 14 kap. ÄB till stöd för hur termen odelbart rättsförhållande används bör förstås, och därigenom när nödvändig processgemenskap kan anses föreligga. Emellertid kan man fråga sig vad en sådan tillämpning skulle få för effekter i förhållande till rättegångsbalken som ett processuellt system i övrigt. Målet gällde frågan om nödvändig processgemenskap på svarandesidan vid klander av testamente med förordnande om efterarv. En avgörande skillnad mellan majoritetens och minoritetens domsmotivering i målet ligger i hur de tolkat innebörden av ett odelbart rättsförhållande, i relation till vilken verkan en dom i klandermålet skulle få för sekundosuccessornas rätt till efterarv när klandertalan endast väckts mor den först förordnade testamentstagaren. Denna rättsfallskommentar analyserar denna aspekt genom att konstrastera HD:s domskäl mot den skiljaktiga meningen, dels genom att jämföra frågan om nödvändig processgemenskap vid klander av testamente med den vid klander av arvskifte. Sistnämnda i syfte att belysa skillnaden mellan nödvändig processgemenskap på grund av ett odelbart rättsförhållande och när processgemenskaoen gäller på grund av lag, i ljuset av eventuella bakomliggande skyddsintressen.
Emil Ellervik
Juridisk betraktelse
Att pröva eller inte pröva
– Pactum turpe som processhinder
Pactum turpe är en oskriven rättsprincip med rötter i den romerska rätten, vars namn på svenska betyder ungefär omoraliska avtal. Trots att den aldrig har lagstadgats återfinns principen inom både avtalsrätten, där den kan användas för att ogiltig förklara ett avtal, och inom civilprocessen, där den kan utgöra grund för avvisning av talan som stöder sig på ett omoraliskt avtal. Den närmare innebörden av principen är svårfångad, då den med nödvändighet förändras i takt med att samhällsmoralen förändras. Att pactum turpe kan motivera såväl att en talan ogillas efter att ha prövats i sak, som att den avvisas utan att ha underkastats en sakprövning, bidrar ytterligare till svårigheterna med att närmare definiera principen. Behöver det verkligen vara så här krångligt? Eller, närmare bestämt, finns det ett behov av pactum turpe som avvisningsgrund i dagens svenska civilprocessrätt? Den frågan ämnar denna betraktelse att besvara.
Emma Thudén Ärje
