Inledning
Max Granath & Joen Marklund
Artiklar
Villkorat medborgarskap
– om återkallelse av medborgarskap i svensk och internationell rätt
I SOU 2025:2 föreslår 2023 års fri- och rättighetskommitté att 2 kap. 7 § 2 st. regeringsformen bör ändras för att möjliggöra återkallelse av medborgarskap genom expatriering. Om förslaget leder till lagstiftning skulle det innebära en enomgripande förändring av den svenska medborgarskapsrätten, då det skulle öppna för införandet av ett institut som hittills varit okänt i svensk rätt. I internationell rätt är återkallelse av medborgarskap dessutom endast tillåtet inom snävt avgränsade ramar. Mot denna bakgrund analyserar denna artikel både förslagets förenlighet med folkrättens regler om återkallelse av medborgarskap och dess vidare implikationer för synen på det svenska medborgarskapets betydelse och ställning.
Viktor Brylla
From Trail Smelter to the Anthropocene
– Climate Justice & the ICJ Advisory Opinion on the Obligations of States in Respect of Climate Change
On July 23 2025, the International Court of Justice delivered a landmark Advisory Opinion on the legal obligations of States in the face of climate change. It arrives at a moment of intensifying climate impacts, including record-breaking heatwaves, increasingly destructive floods, and rising sea levels. Many countries are emphasising the profound and devastating effects they face due to climate change, highlighting the urgent nature of the issue and the imminent threat it poses to their populations, territories, economies, cultural traditions, and, for some, existence. This article argues that the opinion’s key contribution lies in extending the no-harm rule to the cumulative, diffuse, and global nature of greenhouse gas emissions. By clarifying that the character of such emissions does not bar attribution and by affirming that the obligations are owed erga omnes, the Court has provided vulnerable states with a juridical pathway to hold high-emitting states accountable. The article concludes that, whilst the advisory opinion cannot substitute for political will, it can catalyse interstate climate litigation and, more broadly, serve as a starting point for climate justice.
Stella Scocco
Recklessness, Negligence – or Something Else?
This article surveys how Anglo-American and continental European criminal law conceptualise fault — particularly negligence and recklessness — and asks what guidance this provides for Swedish doctrine. While differences in terminology and sources of law are significant, the outer limits of culpability show convergence. In common law, negligence has long been treated with scepticism as a basis for ‘mens rea’ (‘guilty mind’). The paper clarifies the evolution of recklessness in English law, distinguishing recklessness (risk perceived and run) from negligence (risk not perceived but should have been). It then contrasts continental constructs, including luxuria and the German ‘Leichtfertigkeit’, which function as qualified negligence near the threshold of intent, and notes that civil-law systems more readily employ negligence given a two-tier fault architecture. The Swedish system, it is argued, operates tolerably well without an additional category, though common-law caution about criminalising lower degrees of negligence remains a valuable reminder to tether liability to principled notions of culpability.
Andreas Anderberg
Juridiska betraktelser
Åtal utan stämning
– något om 45 kap. 2 § rättegångsbalken
Allmänt åtal väcks som huvudregel genom att åklagaren ansöker om stämning å den tilltalade. Rättegångsbalken öppnar dock, enligt 45 kap. 2 § andra stycket, upp för muntliga åtal utan stämning när brott förövas inför rätten vid dess sammanträde. Möjligheten att åtala muntligt används i praktiken aldrig, och bestämmelsen bär idag närmast drag av obskyr kuriosa. Mycket talar emellertid för att möjligheten till åtal utan stämning inte är obsolet utan tvärtom utgör en levande del av straffprocessen. Förevarande artikel analyserar 45 kap. 2 § andra stycket rättegångsbalken ur ett nutida processrättsligt perspektiv och utforskar möjligheten att väcka åtal utan stämning i en modern kontext.
Johannes Norrman
