Juridisk Publikation | Nummer 1/2020

Inledning

Chefredaktören har ordet
Malin Petrén & Alexandra Tamm

Artiklar

Ordning i klassen – om lärares fysiska maktutövning över elever
Enligt skollagen är det förbjudet för lärare att utsätta elever för kränkande behand ling. Regeringsformen (RF) skyddar också elever mot otillåtna kroppsliga ingrepp från det allmännas sida. Samtidigt har lärare en rättighet och skyldighet att upprätthålla ordningen och säkerheten inom ramen för skolans verksamhet och trygga alla elevers rätt till utbildning. I de fall en lärare upplever sig tvungen att använda fysiska maktmedel mot en elev uppstår spänningar mellan dessa rättig heter och skyldigheter, vilket kan ge upphov till frågor som är väldigt svåra att komma tillrätta med på ett konkret och övergripande sätt. Under den senaste tiden har det dock i den o entliga debatten givits uttryck för åsikten att ett rättsfall där en lärare agerat fysiskt mot en elev inte behöver drivas till Högsta domstolen då rättsläget enligt dessa kritiker redan är klarlagt. Denna artikel är en ansats att förtydliga och problematisera rättsläget samt att bemöta påståendet om att lärares fysiska maktutövning mot elever skulle vara okomplicerat och färdigutrett.

Maria Refors Legge

Att freda sin borg från fogden – utmätning av bostadsfastigheter och proportionalitetsprincipen
Vid utmätning ska Kronofogdemyndigheten avgöra om det belopp som beräknas yta in efter avdrag för kostnaderna ger ett överskott som gör utmätningen försvar lig. I de fall en gäldenär har era olika tillgångar ska myndigheten även pröva vilken egendom som kan undvaras med minsta olägenhet för gäldenären. Om en gäldenär bara har en utmätningsbar tillgång görs inte den senare bedömningen. Högsta domstolen har angående försvarlighetsbedömningen slagit fast att andra omständigheter än överskottets storlek inte får någon mer avgörande eller själv ständig betydelse, vilket innebär att då bostadsfastigheten är en gäldenärs enda utmätningsbara tillgång så kommer den att utmätas så länge överskottet överstiger kostnaderna för utmätningen. Denna ordning har föranlett kritik med hänsyn till enskildas rätt till sina hem och sin egendom enligt Europakonventionen, samt väcker frågan om den svenska utmätningsrätten är proportionerlig.

Erik Swedberg

Vem är förundersökningsledare? – en analys av rättsutvecklingen utifrån effektivitet, kvalitet och rättssäkerhet
Under många år har kritik riktats mot bristande resultat vad avser rättsväsen dets, särskilt polisens, förmåga att klara upp och lagföra brott. En nyckelaktör i det brottsutredande arbetet är förundersökningsledaren. Uppgiften att vara förundersökningsledare är fördelad mellan åklagare och polis, beroende på brottstyp och en mängd andra faktorer. Frågan om vem som leder förundersökningen – polis eller åklagare – och vem inom polisen som kan vara förundersöknings ledare behandlas i denna artikel. I artikeln undersöks den rättsliga regleringen av hur fördelningen har gjorts över tid och vilka faktorer som getts betydelse för för delningen. Undersökningen visar att praktiska och resursmässiga skäl ligger bakom en förändring där polisen leder allt er förundersökningar, och att det nns en spretighet rörande vem inom polisen som ska vara förundersökningsledare. Sam tidigt har åklagarna getts en tydligare roll som förundersökningsledare vid vissa kriminalpolitiskt prioriterade brott. Bakom dessa utvecklingslinjer ligger främst e ektivitets och kvalitetskrav, medan rättssäkerhetshänsyn mer sällan varit skäl för förändringar. Avslutningsvis ställs frågan om rättssäkerheten kan behöva stärkas, genom exempelvis domstolskontroll.

Lena Landström

Pedagogiskt material

Den digitala framtiden – ett studentperspektiv på juristutbildningens utmaningar
Juristbranschen står i skrivande stund inför en omställning. Snabb digital utveck ling förutspås förändra branschens spelregler i grunden och redan idag har juristens vardag under loppet av några år genomgått stora förändringar, inte minst till följd av den växande mängd digitalt tillgänglig information som en jurist idag förväntas navigera i. En förändrad arbetsmarknad påverkar inte minst landets juristutbildningar, som inom kort måste ha svar på en rad frågor för att inte riskera att hamna i otakt med samhällsutvecklingen. Vilka krav ställs på en jurist i en digitaliserad juristbransch? Hur kan utbildningen på bästa sätt ge framtidens juris ter de verktyg som krävs på en arbetsmarknad som snabbt håller på att förändras? Mot bakgrund av de krav på anpassning och reformförmåga som digitaliseringen ställer på de juridiska utbildningarna, kan det minst sagt framstå som egendomligt att det, sedan hösten 2018, råder så kallad ”skärmfrihet” i undervisningen vid Juridiska fakulteten i Uppsala. Beslutet, som innebär att datorer och läsplattor inte är tillåtna som anteckningsstöd i undervisningen, följdes av en långdragen debatt vars senaste inlägg gjordes av Karolina Stenlund i föregående nummer av Juridisk Publikation (2/2019). I artikeln försvarar Stenlund skärmförbudet med hänvisning till pedagogisk forskning, men utelämnar tyvärr de större frågor om digi talisering och framtidssäkring av den juridiska utbildningen som skärmförbudet aktualiserar. Vår bild är att juriststudenterna, till skillnad från Stenlund, inte är övertygade om att en digitaliserad framtid kan mötas med papper och penna. Därför vill vi i denna artikel framföra ett studentperspektiv på såväl ”skärmfrihet”, som de utmaningar som juristutbildningen står inför.

Frida Gommel & Jakob Matell

Juridiska betraktelser

Kunskap är makt – en betraktelse av den nya prospektförordningens försök att möjliggöra välinformerade investeringsbeslut
”Kunskap är makt”, brukar det heta. De senaste ändringarna i det unionsrättsliga prospektregelverket är ägnade att ge investerare mer nyanserad information om de värdepapper som presenteras i prospekt och dessas emittenter. Ändringarna syftar till att möjliggöra mer välinformerade investeringsbeslut och stärka investerar skyddet genom att ge investerare mer kunskap om vad som presenteras. Kunskap i konventionell mening förutsätter objektivitet och objektiva sanningar behöver kunna veri eras för att inte förlora sin position som just sådana. De regulator iska nyheterna i prospektregelverket borgar, trots sitt syfte, för kompromisser med objektiviteten och en grumlad transparens. Med hjälp av begreppen ”kvalitativ och kvantitativ väsentlighetsangivelse” samt ”kontextuell väsentlighet” syftar denna betraktelse till att belysa de intellektuella dilemman och den bristande koherens som det nya regelverket ger upphov till och ger uttryck för – bekymmer som riskerar att infektera objektiviteten och till följd därav hämma investerares kunskapsin hämtning och förfela syftet med regelverket.

Jakob Fäste