Juridisk Publikation | Nummer 02/2018

Inledning

Chefredaktören har ordet
Christopher Hatt

Artiklar

Protection for Dual-Use Satellites in International Armed Conflict: An Assessment of Space Law and International Humanitarian Law
The growing dependency on satellite capacity for the civilian and military spheres, together with a heightened tendency amongst the space-faring actors to develop anti-satellite capacities, calls for a clarification of what rules would govern a situation where a dual-use satellite, providing data for both civilian and military purposes, is being attacked as a method of warfare during international armed conflict.The natural focus for investigation is the frameworks of international humanitarian law and space law. Examining these frameworks, the conclusion is reached that the current frameworks do inhabit restraints on attacking said satellites due to the effects for civilian societies and for the future of space exploration. However, to give the rules meaningful impact, the need for further regulation and clarification is acknowledged.
Svea Andersson

Rätten till effektivt biträde i migrationsprocessen. En problematisering av Migrationsverkets behörighet att förordna offentliga biträden
Att enskilda kan anlita juridiskt biträde är en central rättssäkerhetsgaranti. Följaktligen har rätten till biträde konstitutionell status i många stater och betraktas emellanåt som en mänsklig rättighet. Att få tillgång till ett biträde har dock inget egenvärde – tvärtom måste rätten till biträde vara ”effektiv”, vilket innebär att biträdet skall ges reella möjligheter att bevaka den enskildes intressen. En grundläggande förutsättning härför är att biträdet tillförsäkras en tillräckligt oberoende ställning visavi de beslutsfattande myndigheterna – särskilt sådana som kan komma att inta partsställning. Om biträdet inte garanteras ett sådant obero ende uppstår nämligen intrikata roll och lojalitetskonflikter, vilket riskerar att göra rätten till biträde ineffektiv. I straffprocessen förordnas därför såväl offentliga försvarare som målsägandebiträden av domstol – inte av Åklagarmyndigheten – och detta oavsett om frågan aktualiseras under förundersökningen eller efter att åtal har väckts. I denna artikel argumenterar författaren för att motsvarande ordning bör gälla i migrationsprocessen, på så vis att behörigheten att förordna offentliga biträden flyttas från Migrationsverket till migrationsdomstol.
Sebastian Wejedal

Den nya dröjsmålstalan – ett tillräckligt rättsskydd? – en undersökning i vad mån förvaltningslagens dröjsmålstalan uppfyller unionsrättens krav på rättsskydd
Den 1 juli 2018 trädde den nya förvaltningslagen (2017:900), FL, i kraft. I lagen ges enskilda, genom införandet av en dröjsmålstalan, för första gången i svensk förvaltningsrätt en generell möjlighet att föra en domstolstalan mot förvaltnings myndigheters passivitet. I denna artikel undersöks i vad mån utformningen av den nya dröjsmålstalan i förvaltningslagen uppfyller unionsrättens krav på rättsskydd. Undersökningen är uppbyggd kring två frågor: Vilket rättsligt skydd kräver unions rätten att medlemsstaterna tillhandahåller enskilda vid nationella myndigheters alltför långsamma handläggning? Ger det svenska allmänna dröjsmålsinstitutet ett tillräckligt rättsskydd i förhållande till unionsrättens krav?
Lena Liljegren Victorin

På nödfronten något nytt? – reflektioner om nöd i ljuset av NJA 2017 s. 872
Med avstamp i ett avgörande från Högsta domstolen, analyserar den här artikeln vissa allmänna aspekter rörande nödbestämmelsen. Avgörandet väcker särskilt frågan om ett permanent faretillstånd kan medföra att det föreligger en nöd situation. Det huvudsakliga syftet med artikeln är att analysera vilka nyheter som Högsta domstolen lanserade i det aktuella avgörandet. Genom att sätta avgörandet i ett större perspektiv, särskilt i relation till hur nödbestämmelsen är tänkt att tillämpas, åskådliggör framställningen de nya positioneringar som kan iakttas i avgörandet.
Dennis Martinsson

Anskaffarfrihetens gränser – brottsliga metoder eller innehållsneutralitet?
Den grundlagsskyddade anskaffarfriheten ger uttryck för en viktig konstitutionell princip: var och en har rätt att anskaffa information för publicering. Men den har inte ansetts medföra någon rätt för journalister att, med hänvisning till det publicistiska intresset, straffritt vidta annars kriminaliserade handlingar. Högsta domstolen har i NJA 2015 s. 298 kastat denna traditionella syn på anskaffarfriheten över ända, och har klargjort att anskaffarfrihetens betydelse som straffrättsligt privilegium är betydligt större än vad som tidigare förutsatts. Vad som däremot inte är klart är vilka konsekvenser Högsta domstolens tolkning av anskaffarfriheten kommer att få och hur lagstiftaren bör förhålla sig till avgörandet. Har Högsta domstolen, i sin iver att skydda journalisters rätt att inhämta information i publiceringssyfte, gett tryckfrihetsförordningen och yttrande frihetsgrundlagen ett onödigt vidsträckt tillämpningsområde, som inte heller följer av grundlagarnas ordalydelse?
Mikael Ruotsi