Inledning

Chefredaktören har ordet
Marcus Erneholm

Artiklar

Vad är försäkring, egentligen?
På senare tid har frågan om vad som egentligen avses med ”försäkring” fått förnyad aktualitet.2 Inom skatterätten pågår t.ex. en livlig diskussion om begreppet försäkring ur skatterättslig synvinkel.3 Den 28 oktober 2009 ordnade forskningsavdelningen för försäkringsrätt vid Stockholm Centre for Commercial Law (SCCL) ett seminarium om begreppet försäkring, belyst ur olika rättsliga synvinklar. I början av 2010 utkom boken Försäkringsrörelse, där jur.dr. Henric Falkman avgränsar begreppet försäkringsrörelse från annan verksamhet. Under våren 2010 efterlyste bl.a. Försäkringsförbundet (förgäves) förklarande definitioner om försäkring i den kommande nya försäkringsrörelselagen.4 Under våren 2011 avser författaren till denna artikel att lägga mer ved under brasan med boken Försäkringsrörelsemanualen 2011 – En bruksanvisning till försäkringsrörelselagen (www.forsakringsmanualen.se). Till dess får följande reflektioner utgöra ett bidrag till att belysa frågeställningen; vad är försäkring, egentligen?
Per Johan Eckerberg

Crimes Against Humanity in Western Sahara: the Case Against Morocco
Western Sahara is occupied by Morocco. The referendum on the territory’s final status set forth by the United Nations Mission for the Referendum in Western Sahara (MINURSO) has repeatedly been postponed and the so far brokered proposals have been rejected by both parties. During the Moroccan occupation the Saharawis have been continuously repressed through arbitrary arrests, enforced disappearances, and attacks on the civilian population, persecution and oppression of peaceful demonstrations. The violations of human rights is an ongoing issue. It is argued that these violations may constitute crimes against humanity, further on this article suggests that the international community should act as soon as possible to end Moroccan impunity and to make greater efforts for a just and lasting solution of the question of Western Sahara.
Hanga Sántha, Ylva Lennertsson Hartmann och Mark Klamberg

Svensk och islamisk familjerätt – en jämförelse
Det mångkulturella Sverige medför nya utmaningar för den svenska rättsordningen. I artikeln analyseras en del av dessa utmaningar genom en jämförelse av svensk och islamisk familjerätt. Författaren analyserar det utrymme och de gränser som följer av svensk rätt i förhållande till familjerättsliga normer som härrör från en annan rättskultur. I artikeln identifieras också potentiella konfliktsituationer mellan svensk och islamisk familjerätt.
Mosa Sayed

Betalningsansvar vid drivande av rörelse – ansvargenombrott?
Uttrycket ansvarsgenombrott förknippas i allmänhet med att aktieägarna i ett aktiebolag, trots ansvarsbegränsningen i 1 kap. 3 § ABL, görs ansvariga för aktiebolagets förpliktelser. Principen sägs ha utvecklats i praxis och antas ha tillämpats i avgöranden från Högsta domstolen (HD). Syftet med denna artikel är att undersöka i vilken mån det i rättspraxis från HD finns stöd för en sådan föreställning. De rättsfall som ofta åberopas som exempel på ansvarsgenombrott analyseras i artikeln utifrån några av de alternativa förklaringar som framförts, närmare bestämt bulvanskap, namnlån och skadeståndsrättsligt ansvar för själv- ständig driftsledning. Kan utgången i rättsfallen ges en annan förklaring, visar det att rättsfallen ifråga inte på något okontroversiellt sätt kan ge stöd åt förekomsten av ansvarsgenombrott i svensk rätt.
Johan Svensson

Juridiska betraktelser

Jura Novit Curia-principen och och sökandet efter en rättssäker rättstillämpning – ett rättshistoriskt perspektiv
Jura novit curia-principen är en vedertagen princip i svensk processrätt och brukar översättas ”domstolen känner lagen”. Principen innebär bl.a. att processande parter varken behöver sätta en juridisk etikett på sina rättsfakta eller bevisa existensen av tillämpliga rättsregler. Jura novit curia-principen anses ha en lång historisk tradition i svensk rätt, med spår tillbaka till medeltiden. Under de senaste 10 åren har principen emellertid vid olika tillfällen kritiserats i den juridiska doktrinen och dess funktionalitet och relevans har ifrågasatts. Genom att anlägga ett rättshistoriskt perspektiv önskar författaren presentera några tänkbara funktioner som jura novit curia-principen kan ha fyllt i svensk rätt. Ett särskilt intresse ägnas frågan om principens betydelse för upprätthållandet av det formella rättssäkerhetsidealet i rättstillämpningen.
Adam Croon