Juridisk Publikation | Nummer 01/2017

Inledning

Chefredaktören har ordet
Maja Kjellander

Artiklar

Ett mäklarrättsligt perspektiv på motocrossbanefallet
Konkludent ratihabition av betalning till annan än borgenären och fråga om fastighetsmäklarens upplysningsplikt
2007 års så kallade Motocrossbanefall, NJA 2007 s. 86, har onekligen väckt en del debatt i jurist-Sverige. Frågan om en säljares upplysningsplikt vid försäljning av fast egendom – en i grunden kontroversiell fråga – fick genom domen ett vid tidpunkten överraskande svar, som fortfarande är svårtolkat.
Antonia Krzymowska

Så bör en invändning om villfarelse hanteras
– särskilt om gränsdragningen mellan uppsåtsrelevant villfarelse och straffrättsvillfarelse
I den följande artikeln redogör jag för några av de huvudsakliga resultat som presenterades i min avhandling Om straffrättsvillfarelse som lades fram för disputation vid Stockholms universitet den 9 september 2016. I avhandlingen analyserade jag dels bestämmelsen om straffrättsvillfarelse (BrB 24 kap. 9 §), dels gränsdragningen mellan uppsåtsrelevant villfarelse och straffrättsvillfarelse. I denna text kommer jag främst att fokusera på gränsdragningsfrågan genom att bl.a. beskriva varför det över huvud taget är viktigt att göra skillnad på olika villfarelseformer och förklara gränsdragningen både i teorin och i praktiken. Avslutningsvis kommer jag även beröra vissa utvalda frågor om tillämpningen av bestämmelsen om straffrättsvillfarelse – särskilt mot bakgrund av NJA 2012 s. 564. Av naturliga skäl är den förevarande framställningen författad på ett något summariskt sätt, varför den läsare som vill ha tillgång till en mer detaljerad diskussion hänvisas till min avhandling samt de referenser som anges där.
Dennis Martinsson

Ny konkurrensskadelag
Om möjligheter och svårigheter att få ersättning för konkurrensskada
Sedan år 1993 har det funnits en möjlighet att med stöd av svensk lag utkräva skadestånd för skada som orsakats av överträdelser av konkurrensrättens förbudsregler (”konkurrensskadestånd”). Trots detta har möjligheten till konkurrensskadestånd använts i mycket begränsad omfattning och det har länge uttryckts bekymmer över avsaknaden av vägledande prejudikat på området. Konkurrensskadeståndsrätten är ett område som präglas av olika syften. Reparation och prevention gör sig gällande inom konkurrensskadeståndsrätten, liksom inom skadeståndsrätten i allmänhet. Den reparativa funktionens roll är dock inte lika självklar inom konkurrensskadeståndsrätten eftersom prevention och syftet att åstadkomma effektiv konkurrens i hög utsträckning gör anspråk på att styra skadeståndets utformning. En risk med att lagstiftningen tillämpas så sällan är att dess syften äventyras och att de intressen som lagstiftningen ämnar garantera gås om intet. Möjligen har det dock, i och med en ny lag om konkurrensskadestånd, blivit ändring på den saken. Tidigare reglerades konkurrensskadorna i konkurrenslagen (2008:579) (”KL”) men sedan december 2016 har de givits en egen plats i den nya konkurrensskadelagen (2016:964) (”KSL”). Lagen föregicks av ett EU-direktiv med syfte att tillförsäkra var och en som lidit konkurrensskada rätten till full ersättning och till att ge den konkurrensrättsliga unionslagstiftningen full effekt. I denna artikel görs en ansats till att utvärdera konkurrensskadelagstiftningens olika delar ur ett ändamålsperspektiv. Vid en sådan utvärdering bör den äldre såväl som den nya lagstiftningen beaktas. Även utblickar mot alternativa lösningar är av intresse för att undersöka lagstiftningens ändamålsenlighet. Efter att först ha presenterat lagstiftningens bakgrund och syfte diskuteras den skadeståndsberättigade kretsen, ansvarsförutsättningarna, beräkningsproblematiken och lagstiftningens processuella aspekter. Frågan är om den nya lagstiftningen i högre utsträckning tillgodoser konkurrensskadeståndets syften.
Lisa Slotte

Personuppgifter som valuta i den digitala ekonomin
– en analys av den konkurrensrättsliga betydelsen av förvärv, insamling och hantering av personuppgifter i EU
Den digitala utvecklingen och ny teknologi innebär ständigt ökade möjligheter för företag att samla in och analysera data i syfte att utvinna ekonomiska fördelar. Genom förvärv, insamling och hantering av personuppgifter kan företag i den digitala ekonomin förbättra och utveckla produkter och tjänster. Sådan hantering av personuppgifter öppnar dessutom upp för användandet av marknadsföring som är riktad och anpassad till företagens kunder. Detta har lett till att användardata och personuppgifter har fått ett större kommersiellt värde än någonsin tidigare. Företag kan genom förvärv, insamling och hantering av personuppgifter i allt högre utsträckning öka sitt marknadsinflytande i förhållande till många marknader i den digitala ekonomin. Samtidigt kan den ökade insamlingen och hanteringen av personuppgifter innebära risker och utmaningar i förhållande till EU-medborgares personliga integritet och personuppgiftsskydd. I den digitala ekonomin finns en intressekonflikt mellan å ena sidan EU-medborgares personliga integritet och å andra sidan företags intresse av att maximera sin vinst och sina konkurrensmöjligheter. Mot bakgrund av denna intressekonflikt syftar artikeln till att belysa den konkurrensrättsliga betydelsen av förvärv, insamling och hantering av personuppgifter i EU. Det undersöks även om det genom tillämpning av EU:s konkurrensrättsliga regelverk är möjligt att balansera dessa två motstående intressen.
Victoria Volny

Juridiska betraktelser

Heder utan samvete
– straffrättsliga förhållningssätt till hedersrelaterat våld och förtryck
Hedersrelaterat våld och förtryck är en relativt ny företeelse som utmanar straffrättssystemet. Våldet och förtrycket sker i en kontext där den så kallade kollektiva prägeln återfinns. Brottsliga gärningar som sker i en sådan kontext är inte sällan sanktionerade av familjen. Det finns inga särskilda straffrättsliga regler som tar sikte på denna kategori av brott. Detta leder till att det inte finns någon gemensam strategi för hur brotten ska hanteras. I texten behandlas vad som avses med hedersrelaterat våld och förtryck och de principer som gäller för kriminalisering. Syftet med texten är att belysa hedersförtrycket ur ett straffrättsligt perspektiv, undersöka om denna typ av förtryck omfattas av redan gällande lagstiftning eller om det krävs, och är lämpligt, med en ny reglering.
Boel Hilding Berggren

Att väva det mörka nätet
– straffrättsliga aspekter av att tillhandahålla tor-noder
Anonymitet och övervakning har under internets utveckling varit en ständigt brännande fråga där yttrandefrihet och brottsbekämpande ofta ställts mot varandra. Samtidigt har medvetenheten om övervakning och den personliga integriteten ökat i samhället, men också lagstiftarens intresse för brotts- och terrorbekämpning. Möjligheterna att gömma sig själv och information via Darknet och på Deep web ställer inte bara större krav på rättsvårdande myndigheter. Risken att bli utsatt för angrepp via internet ökar, utan att någon därefter kan ställas till svars. Tor-nätverket, som används både för skydd mot staters övergrepp på individer och av kriminella för att gömma sig från rättsvårdande myndigheter, ställer dessa frågor på sin spets där grundläggande rättigheter som yttrandefrihet och integritet vägs mot samhällsintressen som säkerhet och trygghet. Denna betraktelse syftar till att ge en överblick av det straffrättsliga ansvar tillhandahållare av Tor-noder kan åläggas oaktat vilka intentioner som ligger bakom tillhandahållandet.
Paulina Rehbinder

Rättsfallskommentarer

Fleras deltagande i sexualbrott som kvalifikationsgrund
Om flera personer deltar i ett sexualbrott kan det få till konsekvens att brottet rubriceras som grovt. Att så är fallet framgår av bestämmelserna i 6 kap. BrB. Fleras deltagande i brott utgör med andra ord en kvalifikationsgrund, vid sidan av samma faktums betydelse för de allmänna medverkansbestämmelserna i 23:4 BrB. Innebörden av det sagda ställdes på sin spets i ett nyligen avgjort våldtäktsmål (NJA 2016 s. 819), som kommenteras i artikeln.
Erik Svensson