Inledning

Chefredaktören har ordet
Gustav Wiklander

Artiklar

Reformprocessen av EU:s värdepappersmarknad – något om dess inverkan på svensk grundlag och lagstiftningsprocess
Översiktligt kan reformprocessen av EU:s värdepappersmarknad delas in i fyra olika faser: FSAP, Lamfalussy, Larosière och Lissabon. Samtliga faser har medfört strukturella och regulatoriska förändringar inom unionen vilket har resulterat i anpassningskrav för medlemsstaterna. Till följd av finanskrisen 2008 har reformprocessen intensifierats ytterligare. Stora regelkomplex har antagits inom snäva tidsramar och medlemsstaterna har fått förhålla sig till korta genomförandetider. Denna artikel avser att belysa några av de konsekvenser som EU:s intensiva författningsarbete har medfört för det svenska lagstiftningsförfarandet. Det är författarens uppfattning att det har uppstått en motsättning mellan EU:s regleringsintensitet och beredningskravet i regeringsformen. Denna motsättning bör hanteras för att svensk grundlag inte ska komma att undermineras.
Joakim Skarph

Ne bis in idem – om dubbelbestraffning på andra områden än skatteområdet
I plenumavgörandet NJA 2013 s. 502 slår Högsta domstolen fast att beslut om skattetillägg och åtal för skattebrott som grundar sig på samma oriktiga uppgift utgör dubbelbestraffning i strid med Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga. Det förändrade rättsläget öppnar upp för en diskussion om huruvida det förekom- mer otillåten dubbelbestraffning även på andra rättsområden. I syfte att utreda om så är fallet undersöks i artikeln tulltillägg, miljösanktionsavgifter och körkortsingripanden, vilka alla är administrativa sanktioner inom områden där även straff för brott förekommer.
Therese Wessman

Obligatorisk fullständig rapportering av derivattransaktioner
EU-förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (”EMIR”) föreskriver en rad nya skyldigheter för dem som använder finansiella derivat. Till skillnad från kravet att låta cleara icke börshandlade derivat omfattar rapporteringskravet – som trädde i kraft i februari i år – i princip alla fysiska och juridiska personer som använder derivat. Tillsynen enligt EMIR delas mellan den Europeiska värdepappersmarknadsmyndigheten i Paris och Finansinspektionen och omfattar t ex förhör, platskontroller och tillgång till uppgifter om tele- och datatrafik. Överträdelser av EMIR kan rendera sanktionsavgifter på mångmiljonbelopp. I artikeln diskuteras och belyses rapporteringskravet, tillsynen och sanktionerna och några av de oklarheter och konceptuella och praktiska utmaningar som EMIR innebär för användarna av derivat.
Dan Hanqvist

Mellantransportörers ansvar för skadat gods
Vid styckegodsbefordran till sjöss är det vanligt att transportörer använder sig av en eller flera undertransportörer för att utföra sina skyldigheter enligt transportavtalet. Om godset skadas under den del av transporten som undertransportören ansvarar för kan lastintresset många gånger kräva undertransportören direkt. När undertransportören i sin tur anlitar undertransportörer uppstår emellertid längre avtals- kedjor där det är svårare att bedöma vilka ansvarssubjekt lastintresset kan kräva ersättning av. Kan till exempel lastintresset rikta skadeståndskrav mot mellanliggande undertransportörer, trots att dessa kanske inte har utfört någon transport? I den här artikeln analyseras gränserna för sjölagens undertransportörsansvar.
Niclas Martinsson

Debatt

Internatverksamheten på Lundsbergs skola – inom ramen för Skolinspektionens tillsyn eller inte?
När Skolinspektionen i slutet av förra sommaren meddelade ett beslut om tillfälligt verksamhetsförbud för Lundsbergs skola fick det stor uppmärksamhet i media och i samhällsdebatten. Detta delvis på grund av de ingripande verkningar beslutet innebar för såväl de berörda eleverna som för skolan. Den rättsliga diskussionen har dock till stor del kommit att handla om huruvida Skolinspektionen överhuvudtaget haft formell befogenhet att utöva tillsyn över skolan. Efter överklagande beslutade förvaltningsrätten att upphäva Skolinspektionens beslut. Kammarrätten kom där- efter till samma slutsats. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 11 februari i år prövningstillstånd i målet. I denna artikel ger vi vår syn på hur rättsläget bör bedömas.
Fredrik Engström & Peter Hellman

The Special Responsibility of Super Dominant Undertakings – Economically Defensible?
The objective of article 102 of the Treaty on the Functioning of the European Union (TFEU) is to maintain effective competition on the European market. Therefore, a special responsibility not to distort competition has been imposed on dominant undertakings. The assessment is form-based, which has resulted in an extended special responsibility imposed on super dominant undertakings, as opposed to dominant undertakings. However, I argue that this is not motivated from an economic, effect-based point of view. This study purports to show that a change towards an effect-based approach under article 102 TFEU is more in line with the objectives of the provision and therefore desirable.
Jenny Skaaret

Rättsfallskommentarer

NJA 2013 s. 725 Styrelsens medansvar – inget som stör ledamöternas nattsömn
Styrelseledamöters personliga ansvar för bolagets förpliktelser stadgas i 25 kap. 18 § aktiebolagslagen. Detta underlåtenhetsansvar aktualiseras om styrelsen inte vid kapitalbrist i bolaget följer det handlingsmönster som föreskrivs i 25 kap. 13–17 §§ aktiebolagslagen. Ansvaret omfattar de förpliktelser som uppkommit för bolaget under den tiden underlåtenheten bestod. Under sommaren 2013 avgjorde Högsta domstolen ett mål rörande bestämmandet av tidpunkten för fordrans uppkomst enligt 25 kap. 18 § aktiebolagslagen. I målet utformade Högsta domstolen en huvudregel som innebär att fordringar kopplade till avtal tecknade före tiden för underlåtelsen sällan kommer att omfattas av ansvaret. Denna huvudregel kan medföra att reglerna om medansvar inte fyller sin funktion som påtryckningsmedel.
Jonas Nyman