Inledning

Chefredaktören har ordet
Tora Ljungberg & Paulina Veronica Stén

Artiklar

Det rättsvetenskapliga samtalet bortom rummets begränsningar – Juridisk Publikation 10 år
Juridisk Publikation firar under 2019 tio år som verksam tidskrift.Tidskriften grundades med den uttalade ambitionen att utgöra ett forum för yrkesverksamma jurister och juriststudenter att närma sig juridiska problem och uttrycka juridiska åsikter, för att på så sätt bidra till rättsutvecklingen. Den juridiska periodikan har länge spelat en betydelsefull roll för det juridiska tänkandet och den svenska rätts­ utvecklingen. I den här artikeln behandlas de juridiska tidskrifternas framväxt och utveckling. Kan Juridisk Publikation placeras in i en lång och obruten tradition?
Marie Jarnesand

Vad utgör en upphandlande myndighet? – en kommentar till HFD 2018 ref. 67
Hur begreppet upphandlande myndighet ska tolkas har under en lång tid varit en obesvarad fråga inom offentlig upphandling i Sverige. Högsta förvaltnings­ domstolen (HFD) beslutade att ta upp frågan till prövning i HFD 2018 ref. 67, ett avgörande som fick stor spridning bland upphandlare och jurister runt om i Sverige. HFD menade i sin dom att det är två faktorer som kan avgöra huruvida en kommunal nämnd kan anses vara en egen upphandlande myndighet. Det ena är att nämnden är tillräckligt självständig i förhållande till sin kommun och det andra är att kommunen själv ser sina nämnder som egna upphandlande myndig­ heter. I artikeln analyserar författaren domen och lyfter upp den problematik som kan uppstå i mötet mellan unionsrätt och svensk förvaltningsrätt.
Malin Rönnblom

Avtal om mahr – referat och reflektion med anledning av NJA 2017 s. 168 och NJA 2017 N 6
Avtal om mahr utgör en del av ett muslimskt äktenskap och brukar liknas vid en morgongåva från mannen till hustrun. Institutet morgongåva utmönstrades ur den svenska materiella äktenskapsrätten genom införandet av 1920 års giftermålsbalk. Under det senaste decenniet har en mängd tvister om mahr­ avtal prövats av svensk domstol. Utvecklingen kan bland annat förklaras av att en större andel än tidigare av den svenska befolkningen numera utgörs av personer med koppling till en muslimsk kontext. Därtill kommer att avtal om mahr varierar såväl till innehåll och innebörd som i hur de tillämpas runt om i världen.
Margareta Brattström och Mosa Sayed

Rättfallskommentarer

Vilse i skogen – en utredning av förenligheten mellan EU:s statsstödsregler och nationella intrångsersättning vid rådighetsinskränkningar inom skogsbruket
Denna artikel syftar till att utreda förhållandet mellan nationell intrångsersättning vid rådighetsinskränkningar inom skogsbruket och rådande EU-rätt. Artikeln tar avstamp i den senaste tidens diskussion om intrångsersättning vid nekade av- verkningstillstånd i fjällnära skog. Eftersom nationell intrångsersättning betalas ut på en nivå över marknadsvärdet kan den anses snedvrida konkurrensen mellan företag på den inre marknaden och följaktligen utgöra ett otillåtet statsstöd enligt unionsrätten. Detta kan få omfattande konsekvenser eftersom ett utbetalt stöd som bedöms vara otillåtet innebär en återbetalningsskyldighet för stödmottagaren. Ur ett vidare perspektiv kan frågan också anses beröra hela expropriationsinstitutet. Om ersättningsnivån vid rådighetsinskränkningar inom skogsbruket skulle anses oförenlig med statstödsregleringen finns det anledning att fundera på om samma ersättningsnivå verkligen kan motiveras vid andra typer av expropriationer utan att träffas av regelverket.
Louise Larsson

Juridiska betraktelser

Talking animals and the international liberal imagination: The case of E. B. White
This essay considers the significance of the literary representation of talking animals for the legal ideals of midcentury liberal internationalism. Its purpose is to contribute to the cultural history of international law. It does so by reflecting on the conceptual and aesthetic links between the American author E. B. White’s classic children’s stories Stuart Little (1945) and Charlotte’s Web (1952) and his analysis of: 1) the rules of English prose, in the treatise The Elements of Style (1959), and 2) the establishment of the United Nations, about which he wrote extensively. The method of the essay is that of literary analysis, which examines an author’s use of and approach to language. In White’s view, good English style and sustain­ able international order both depended on the creation of “hard” rules enforceable, respectively, through critical literary judgment and global legal institutions. White’s contemporaneous depiction of anthropomorphic animal speech invites readers to imagine a humankind that has transcended the particularity of nationalism—a global civilization to be forged through the application of critical reading practices within a rules-­based international order.
Mark S.Weiner