Nummer 02/2011

Basel III – ett effektivt svar på finanskrisen?
Hösten 2008 briserade den senaste finanskrisen då en kreditbubbla sprack med stora ekonomiska förluster som följd. De under finanskrisen gällande reglerna för banker visade sig vara otillräckliga och snarare konjunkturförstärkande än stärkande av finansmarknaden. Som ett svar på finanskrisen arbetades nya kapitaltäckningsregler fram och mynnade ut i regelverket Basel III. Syftet med denna artikel är att redogöra för bakgrunden till och utformningen av de nya kapitaltäckningsreglerna samt ge en kommentar till frågan om Basel III är ett effektivt svar på den senaste finanskrisen. För att avgöra om regelverket är ett effektivt svar söker författaren först klargöra orsakerna till finanskrisen,2 de regulatoriska förutsättningarna, vartefter en övergripande genomgång av Baselregelverken, i synnerhet Basel III, företas.
Björn Bjuggren

Att glömmas och minnas igen – de svenska domstolarnas bevisvärdering av bortträngda minnen
När Thomas Quick dömdes för ett flertal uppmärksammade mord ställdes svenska domstolar inför ett stort antal svåra avvägningar, inte minst av psykologisk karaktär. Bortträngda minnen och huruvida dessa kan eller bör framkallas är föremål för omfattande diskussion i forskarvärlden. På den juridiska sidan ger den svenska bevisprövningsmodellen domstolarna möjlighet att beakta i princip allt de finner av värde. Att andra vetenskapsdiscipliner ofta kommer in i den juridiska bedömningen är därför förstås ofrånkomligt. Syftet med denna artikel är att ur ett juridiskt perspektiv granska den psykologiska företeelsen bortträngda minnen. Mer konkret är syftet att se på svenska domstolars bevisvärdering av dessa minnen i allmänhet och en tilltalads erkännande i synnerhet. Till grund för artikeln ligger bland annat en studie av Quick-fallen.
Alexandra Brundin Urisman

Stödbrevet- en avtalsrättslig skvader
Stödbrevet har beskrivits som en rättsfigur i avtalsrättens gränsland. Utformat med en medveten otydlighet är det en kompromisslösning mellan parter som inte kan enas om vilken typ av säkerhet som måste ställas för att ett bakomliggande avtalsförhållande skall inledas eller fortskrida; utställaren av stödbrevet önskar vanligen att undgå bundenhet med en otydlig formulering medan mottagaren önskar det motsatta. I praxis har stödbrevet under vissa omständigheter betraktats som en oåterkallelig rättshandling att jämställa med ett borgensåtagande och under andra omständigheter ansetts vara en utfästelse rebus sic stantibus, avhängig av omständigheterna vid handlingens utställande. Med utgångspunkt i den turbulens som har rått i praxis angående stödbrevets rättsverkningar analyseras i artikeln hur avtalstolkning bör bedrivas på stödbrevet och vilka förutsättningar som bör vara för handen för att ett stödbrev skall anses vara rättsligt bindande. Artikeln diskuterar även vilka ytterligare rättsverkningar och betänkligheter som stödbrevet aktualiserar samt på vilka alternativa grunder ersättningskrav kan riktas mot utställare av sådana stödbrev som inte kan anses utgöra bindande utfästelser. Avslutningsvis framförs ett antal rätts- och företagsekonomiska aspekter av stödbrevet samt en prognostiserande analys av stödbrevets rättsliga och praktiska relevans för kommersiella parter.
Felicia Winberg

Uppsalaskolans inflytande på svensk rättsvetenskap och rättstillämpning- en betraktelse
Ett sekel har passerat sedan Axel Hägerström år 1911 höll sin numera klassiska installationsföreläsning Om moraliska föreställningars sanning, inför tillträdandet av sin professur i praktisk filosofi vid Uppsala Universitet. Det för samtiden föga klädsamma epitetet ”värdenihilism”, vilket hans moralfilosofi med utgångspunkt i denna föreläsning sedermera kom att erhålla av hans kritiker och belackare, var dock ingalunda självvalt.
Marcus Norlin