Juridisk Publikation | Nummer 01/2018

Inledning

Chefredaktören har ordet
Christopher Hatt

Artiklar

Vem är särskilt nära? – En undersökning av anhörigersättning enligt skadeståndslagen
I nästan alla mål som gäller mord, dråp eller vållande till annans död söker någon ersättning för personskada i form av psykiska besvär enligt 5 kap. 2 § 1 st. 3 p. skadeståndslagen (1972:702) (SkL). Lagbestämmelsen anger att den som stod den avlidne särskilt nära ska tillerkännas skadestånd för personskada som denne åsamkats till följd av dödsfallet. Men vilka ses egentligen som särskilt nära i lagens mening? Enligt förarbetena tar lagstiftningen i första hand sikte på make, registrerad partner, sambo, barn och föräldrar. Vilka som i övrigt räknas till den ersättnings berättigade kretsen är oklart. Lagstiftaren har med valet av sin öppna formulering i lagtexten överlämnat åt rättstillämpningen att närmare definiera de omständigheter som ska beaktas i en prövning av rekvisitet ”särskilt nära”. Det finns ett flertal prejudicerande avgöranden avseende storleken på anhörigersättning. Antalet väg ledande avgöranden avseende den ersättningsberättigade kretsen är däremot få. Syftet med denna artikel är att undersöka hur formuleringen ”särskilt nära” har tolkats av landets underrätter, och vilka kriterier de använder sig av i sina bedömningar. I artikeln diskuteras även hur närståendebedömningen bör regleras de lege ferenda. Artikeln är resultatet av en studie av 150 underrättsavgöranden.
Susanne Rassam

Arbete till vilket pris som helst? – En undersökning av deportabilitetens inverkan påarbetskraftsinvandrares rättsliga skydd på den svenska arbetsmarknaden
Under den senaste tiden har arbetskraftsinvandrares situation på den svenska arbetsmarknaden rapporterats i media. Parallellt med detta har en översyn av det svenska regelverket för arbetskraftsinvandring genomförts. I artikeln analyseras hur arbetskraftsinvandrares rättsliga skydd påverkas av risken att utvisas, s.k. deportabilitet, och det faktum att deras anställning grundar vistelserätten i landet. I analysen används Arendts teori om medborgarskapets betydelse för rättighetsåtnjutande. Artikeln avslutas med en diskussion om tänkbara förändringar av regelverket för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på den svenska arbetsmarknaden.
Sonia Bastigkeit Ericstam

Religionsfrihet, skolplikt & diskriminering i den svenska grundskolan
Religionens roll och plats i skolan är en ofta återkommande fråga inom svensk utbildningsrätt. Det är ett ämne som berör både mänskliga fri- och rättigheter samt föreställningar om det moderna, sekulära samhället. När det gäller den obligatoriska grundskolan uppstår det ibland kon ikter mellan individens religiösa åskådning och skolplikten, något som i slutändan kan aktualisera frågor om diskriminering, möjligheten att underkänna elever som inte fullgör betygsgrundande moment inom utbildningen samt proportionalitetsprincipen. Detta komplicerade förhållande mellan religionsfriheten, skolplikten och diskrimineringslagen är vad som kommer att granskas i denna artikel.
Maria Refors Legge

Samiska markrättigheter i förändring? – Hovrättens dom i girjas-målet väcker frågor om innebörden av rättigheter till fast egendom
I januari i år meddelade Hovrätten för Övre Norrland dom i det så kallade Girjas-målet. Tvisten gäller frågan om Girjas sameby eller staten innehar jakt- och fiskerättigheterna inom samebyns marker ovan odlingsgränsen och vem som därmed har rätt att bestämma över de upplåtelser som görs till andra. Vid en första anblick tycks målet främst gälla förhållandena i Norrland och dess intressegrupper. Tvisten berör dock flera rättsliga frågeställningar som är av intresse även ur ett mer övergripande juridiskt perspektiv. I artikeln beskrivs den historiska bakgrunden till tvisten och domstolarnas bedömningar i målet. Därefter behandlas ett antal rättsliga frågeställningar om markrättigheters innebörd som aktualiseras genom hovrättens dom. Det konstateras att det är nödvändigt att ytterligare klargöra vissa rättsfrågor, vilket gör att förutsättningarna för prövnings- tillstånd hos Högsta domstolen bör vara goda.
Malin Brännström

Debatt

Rara temporum felicitate: åsiktsfrihet och EU-förordningen om referensvärden
I samband med nanskrisen avslöjades att det hade förekommit omfattande och långvarig manipulation av olika referensvärden som allmänt används på de nansiella marknaderna. Särskilt drabbade förefaller de centrala referens- räntorna Euribor och Libor ha varit.2 Dessa referensräntor, liksom många andra index av olika slag, används ofta för att fastställa räntesatser och andra ekonomiska rättigheter och skyldigheter i nansiella avtal och annars avseende ekonomiska förhållanden. Som en del av den, efter nanskrisen, kraftigt öka(n)de regleringen av ekonomisk verksamhet i allmänhet, och nansiell verk- samhet i synnerhet,3 och – åtminstone enligt egen utsago – för att förhindra en upprepning av manipulationer av det slag som har förekommit, har EU nu reglerat framtagandet och publiceringen av referensvärden. Eftersom referens- värden emellertid ofta innehåller bedömningar och andra åsiktsyttringar aktualiseras skyddet av åsiktsfriheten, som i Sverige dessutom anger en gräns för EU:s behörighet.

Från och med 2018-01-01 gäller således Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för nansiella instrument och nansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat (”BMR”4) och den anslutande lagen (2017:1185) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden (”BMR-L”). I den här artikeln kommer jag att redogöra för huvuddragen i BMR (avsnitt 2) och de myndighetsåtgärder som föreskrivs i BMR och BMR-L (avsnitt 3). Mot bakgrund av denna redogörelse kommer jag att diskutera på vilket sätt BMR reglerar åsiktsfriheten och varför detta gör att den till större delen är olaglig i Sverige, och varför sålunda det uppdrag Finansinspektionen (”FI”) har fått att tillämpa BMR inte lagligen kan utföras (avsnitt 4). BMR bygger på den potentiellt totalitära preventionstanken och ingår i en serie rättsakter från EU som syftar till att reglera och styra produk- tionen och spridningen av information och utgör därför en del av de öka(n)de politiska attackerna mot åsiktsfriheten (avsnitt 5).
Dan Hanqvist

Pedagogik

En kort not om instuderingen av EU:s konkurrens- och statsstödsrätt
Konkurrensrätten och statsstödsrätten är rättsområden som ofta karakteriseras som svårbegripliga och tekniska. I den praktiska tillämpningen av regelverken krävs dessutom användningen av avancerad ekonomisk analys vilket orsakar ytterligare huvudbry för jurister. Hur bör jurister och studenter som läser konkurrens- och statsstödsrätten för första gången angripa ämnena? I artikeln ges rekommendationer om perspektiv, praktiska arbetsmetoder och rättskällor som underlättar instuderingen av rättsområdena. Rekommendationerna baseras på författarens egen undervisningserfarenhet.
Vladimir Bastidas Venegas