Nummer 01/2016

Big Data
Data protection is not a new phenomenon. The current EU legislation was adopted twenty years ago. Much has happened since: the dominance of e-mail, the advent of social networks, smartphones, credit cards and everyday objects connected to the Internet. Individuals leave breadcrumbs of digital information wherever they go and whatever they do. Big data, the collection of large amounts of unstructured data that is analyzed using computer algorithms, is a way to use this information to great benefit for individuals, organizations and society. In consequence, our every move is recorded and analyzed in hope of discovering useful correlations. This raises concerns about privacy. To combat these privacy issues, the European Commission has proposed a new regulation for data protection. In this article, I examine how the existing and proposed data protection rules apply to common uses of big data and evaluate whether they can strike an adequate balance between beneficial use and privacy risks. I argue that the proposed regulation risks failing in both goals as it is built on the premise that individuals should protect their own privacy by taking control of the information they create. This may not be possible in the age of big data given the sheer amount of information generated and the unpredictability of what can be found out by analyzing the information.
Eirik Jungar

Ur askan i elden: Riskhanteringen hos centrala motparter enligt EMIR
EU-förordningen om OTC-derivat, centrala motparter (”CCP:er”) och transaktionsregister (”EMIR”), som började gälla i februari 2014, föreskriver, utöver transaktionsrapportering och obligatorisk clearing av OTC-derivat, samt riskhanteringen i icke-clearade OTC-derivat, vissa riskhanteringskrav för CCP:erna som genomför clearingen. Artikeln redogör för och diskuterar regleringen och ifrågasätter vad som har uppnåtts genom EMIR.
Dan Hanqvist

Full ersättning vid patentintrång – vinst eller förlust? 
Utgångspunkten i svensk skadeståndsrätt är att skadestånd utgår i reparativt syfte som kompensation för den skada som orsakats av det rättsstridiga handlandet, inte mer. Kritik har länge framförts mot de låga skadestånd som utdömts vid konstaterade patenträttsliga intrång. Med anledning av juridiska reformer under de senaste decennierna kan patenthavare i större utsträckning än tidigare erhålla full ersättning för liden skada. Även om utdömda skadestånd på senare tid har uppgått till större belopp så kvarstår ett problem; intrångsgörare som genom intrång erhåller en vinst som överstiger patenthavarens skada kan tjäna på att begå intrång. Eftersom skadeståndsberäkningen görs utifrån patenthavarens ekonomiska situation innebär det att reglernas utformning inte i tillräcklig utsträckning avskräcker potentiella intrångsgörare från att ägna sig åt rättsstridig verksamhet och kan i vissa situationer bidra till att skapa ett ekonomiskt incitament att begå intrång. Två potentiella lösningar till denna problematik är att införa straffliknande skadestånd eller vinstberäknat skadestånd i svensk patenträtt. Dessa skadeståndsregler tar sikte på att intrångsgörare inte ska kunna göra sig en förtjänst genom intrång. Denna artikel syftar till att illustrera varför vinstberäknat skadestånd utgör en lämplig alternativ skadeståndsgrund till skälig och ytterligare ersättning enligt 58 § patentlagen (1967:837) (PL) och skulle medföra att de svenska bestämmelserna ges tillräcklig preventiv verkan.
Amanda Engström 

Tvistinvestering – särskilt om vissa kostnadsfrågor
Ett omdiskuterat ämne inom den internationella skiljemannarätten som har vuxit fram under de senaste åren är third-party funding (normalt förkortat ”TPF”). I artikeln benämns företeelsen tvistinvestering. Något vedertaget svenskt begrepp för finansieringsformen finns inte sedan tidigare. För en jurist av den gamla skolan framstår det säkerligen som märkligt, eller kanske till och med stötande, att kärandens krav gentemot svaranden i det här sammanhanget betraktas som en ekonomisk tillgång. Idag finns investerare världen över som investerar i dessa ekonomiska tillgångar. Det är en verklighet som vi, vare sig vi vill eller inte, måste förhålla oss till. Finansieringsformen figurerar redan i skiljeförfaranden med säte i Sverige. I dessa, och till skiljeförfarandena parallella domstolsförfaranden, har frågor uppkommit om hur svenska regler gällande processkostnader ska tillämpas när en av parterna finansierat sin talan med externt kapital från en investerare. I det följande ges viss teoretisk och praktisk bakgrund rörande tvistinvestering varefter vissa av de aktualiserade kostnadsfrågorna behandlas.
Peder Mühlenbock 

Straffet för mord
I denna text diskuteras, med utgångspunkt i ett avgörande av Högsta domstolen om straffet för mord, vissa frågor som i grunden handlar om straffmätningens särart. Avgörandet väcker bl.a. frågor om hur relationen mellan lagstiftaren och domstolarna ser ut när det gäller straffmätningsfrågor, men också frågor om vilken betydelse legalitetshänsyn har på ett område där det inte i första hand handlar om att avgöra huruvida ett visst fall kan hänföras till tillämpningsområdet för en viss norm, utan om att bedöma hur en viss angiven (straff)skala ska hanteras. Härutöver diskuteras också vissa mer generella frågor om kvalitet i lagstiftningsarbetet.
Petter Asp 

Kvinnors asylskäl – betydelsen av manligt nätverk
I länder där kvinnor är rättsligt underordnade män är kvinnors överlevnad många gånger beroende av att de har tillgång till ett manligt nätverk. Ett sådant garanterar dock inte att en kvinna får tillgång till erforderligt skydd undan förföljelse. I denna debattartikel behandlas ett antal svenska beslut och domar där hänvisning gjorts till sökandens manliga nätverk. Trots att det av den för de undersökta besluten och domarna relevanta landinformationen går att utläsa, att det inte finns något generellt godtagbart myndighetsskydd för kvinnorna i de undersökta fallen, anser Migrationsverket att internflykt är möjlig om kvinnan har tillgång till ett manligt nätverk. Att klassificera manligt nätverk som ett adekvat skydd undan förföljelse strider mot såväl den internationella flyktingrätten som nationell lagstiftning. I det följande kommer manligt nätverk som bedömningsgrund för kvinnors asylskäl att problematiseras.
Elica Ghavidel Rostami