Juridisk Publikation | Nummer 02/2017

Inledning

Chefredaktören har ordet
Maja Kjellander

Artiklar

Obehörig vinst. Svensk privaträttsdogmatik mellan Skylla och Karybdis
Den 17 september 1999 avkunnade den svenska Högsta domstolen en dom2, vars domskäl blottar en kuriös motsägelse i hjärtat av den svenska förmögenhetsrätten. Det är osannolikt att domstolen avsåg, eller ens insåg, att dess ställningstagande kunde ha så vittgående implikationer för den civilrättsliga systematiken. Icke desto mindre kom domen att avslöja att den svenska privaträttsdogmatiken bygger på oförenliga föreställningar om rättens och juridikens enhetlighet. Föga överraskande blev fallet också mycket omdiskuterat. Av den rättsvetenskapliga analysen av domskälen framgår att olika uppfattningar om den juridiska systematikens natur och funktion utgjorde den springande punkten. Begreppet obehörig vinst blev en överraskande katalysator för denna process.
Marie Sandström

Dagordningen och framlagda förslags inverkan på beslutsfattande vid bolagsstämma
Enligt 7 kap. 26 § aktiebolagslagen (2005:551) (ABL) tillåts bolagsstämman som huvudregel inte att med giltig verkan fatta beslut i frågor utanför den till stämmokallelsen bifogade dagordningen. Denna huvudregel kan emellertid problematiseras – om det i ett i förväg presenterat förslag exempelvis föreslås utdelning om 5 kr per aktie, är det då möjligt att på bolagsstämman besluta om utdelning om 6 kr per aktie? I denna artikel behandlas omfattningen av dag ordningens och i förväg framlagda förslags påverkan på bolagsstämmans möjligheter att fatta beslut. Detta är praktiskt viktiga aktieägarfrågor som är sparsamt och ofta otydligt behandlade i ABL och doktrin.
Jakob Hobér

Gemensamt personuppgiftsansvar – vanligare under GPDR?
Artikel 26 GDPR och dess krav på ett ”inbördes arrangemang” när era aktörer är gemensamt personuppgiftsansvariga innebär enligt vår bedömning att det gemensamma personuppgiftsansvaret sannolikt kommer att få större betydelse och styra personuppgiftsansvarigas agerande i större utsträckning än under nu gällande dataskyddslagstiftning. Såsom närmare utvecklas i denna artikel menar vi att kraven i artikel 26 GDPR i de allra esta fall bäst uppfylls genom ett s.k. datadelningsavtal.
Johan Kahn och Fredrik Gustafsson

Transpersoner tillgång till rättsskipning
Transpersoner utgör en marginaliserad och utsatt grupp i samhället. Själva upplever de att de i högre utsträckning än resterande befolkning utsätts för diskriminering. Trots detta har diskriminering av transpersoner enligt diskrimineringslagen (2008:567) (DiskrL) aldrig prövats i Sverige. I denna artikel granskas därför diskrimineringslagen utifrån transpersoners perspektiv. Granskningen sker med utgångspunkt i Queer Legal Theory (QLT) och Access to Justice för att undersöka om diskrimineringslagen utgör ett rättsmedel som ger transpersoner tillgång till rättsskipning.
Nathalie Andersson

Processrättens förflutna – bara av historiskt intresse?
– Metodologiska reflektioner utifrån HD:s syn på taleändringar i NJA 2011 s 718
I processrättslig litteratur framhålls ofta behovet av ett utvecklingsperspektiv. Däremot behandlas sällan hur ett sådant perspektiv skall komma till användning vid lösningen av konkreta processrättsliga problem. Vid tillämpningen av rättegångsbalken kan argument hämtas från rättskällor som spänner över de senaste 100 åren. I vissa lägen tillmäts sådana argument stor vikt, eftersom de överlevt genom åren och kan sägas ge uttryck för grundläggande principer. I andra situationer avfärdas de, kanske just för att de varit präglade av en viss tid eller av övergivna teoretiska uppfattningar. I denna artikel ges, utifrån argumentationen i NJA 2011 s 718, en betraktelse över hur ett historiskt perspektiv kan vara användbart vid processrättslig problemlösning, både för att förstå varför problemen uppkommer och som hjälp vid deras lösning.
Henrik Bellander

Livets pris
– om statens skadeståndsansvar för failure to protect
Frågan om statligt skadeståndsansvar för failure to protect, dvs. misslyckande med eller underlåtenhet att skydda liv, har prövats två gånger i Sverige, och bedömdes då enligt både artikel 2 EKMR och 3:2 SkL. Trots att statens oaktsamma underlåtenhet på ett adekvat vis bedömdes ha orsakat dödsfallen utgick inget skadestånd. Utgången beror huvudsakligen på en påfallande strikt tillämpning av normskyddsläran, som avviker från tidigare praxis. Artikeln syftar till att klargöra varför skadestånd inte utgick i de svenska fallen, att påvisa att gällande rätt ger utrymme för motsatt utfall och att argumentera för att skadestånd borde ha utgått.
Livia Elveljung

Avlägsnande av näthat
– skyldigheter, möjligheter och motstående intressen
Näthat är en fråga som kommit att aktualiseras alltmer under senare år. En av de rättsliga frågor som är väsentlig att belysa gällande näthat är hur det rättsliga ansvaret för att hantera och avlägsna näthat kan se ut. I artikeln kommer inledningsvis fokus att ligga på den övergripande frågan om avlägsnande av kommentarer i kommentarsfält i förhållande till yttrandefrihet och värnandet om den enskildes personliga integritet utifrån bestämmelserna i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Därefter diskuteras svensk lagstiftning som reglerar frågor om ansvar att avlägsna kränkande innehåll på forum och liknande. Avslutningsvis analyseras frågan om den enskildes rätt att begära att uppgifter avlägsnas. Denna bredd i artikeln är nödvändig för att visa på att skyldigheterna och möjligheterna att avlägsna material kraftigt varierar beroende på sammanhanget då det framförs och på själva innehållet i materialet som sådant.
Therese Enarsson

Juridiska betraktelser

De besynnerliga och besvärliga belastningarna
– Belastningars sakrättsliga verkningar ur ett rättsekonomiskt perspektiv
Var gränsdragningen mellan obligationsrätt och sakrätt går, dvs. den förmögenhets- rättsliga systematiken, har varit föremål för en omfattande rättsvetenskaplig diskussion. En fråga som har varit särskilt oklar är huruvida så kallade belastningar, såsom avtalade överlåtelseförbud, kan och/eller bör erhålla relativt omsättningsskydd. Inom doktrinen har olika uppfattningar uttryckts och något tydligt principiellt ställningstagande från HD har tidigare saknats. De senaste tre åren har emellertid HD i fyra avgöranden klargjort sin principiella utgångspunkt: belastningar saknar relativt omsättningsskydd i både onerösa och benefika avtal och ond tro saknar i princip sakrättslig betydelse. En utgångspunkt som sedermera bekräftades av HD i ett mål från 2017. Det kan dock diskuteras om utgångspunkten är önskvärd utifrån ett rättsekonomiskt perspektiv och vilka eventuella undantag från den som kan aktualiseras.
Mattias Liljebäck

Pedagogik

Att undervisa om juridiska begrepp – pedagogiska utmaningar och tänkbara strategier
Ämnesdidaktiska frågor inom juristutbildningen har den senaste tiden tilldragit sig ett ökat intresse. I den här artikeln diskuterar jag en fråga som ständigt är aktuell för universitetslärare, nämligen den pedagogiska utmaningen i att undervisa om begrepp. Framställningen tar avstamp i en förhållandevis allmängiltig pedagogisk teori (socialkonstruktionism). Utifrån denna teori diskuteras utmaningen att göra juridiska begrepp begripliga i undervisningssammanhang. För att göra diskussionen gripbar, utgår jag från det straffrättsliga begreppet gärningsculpa, som många juriststudenter stöter på under stra rättskursen. Detta kan naturligtvis bytas ut mot vilket juridiskt begrepp som helst, varför artikeln kan vara givande även för den som undervisar inom andra rättsområden. De tankar som kommer till uttryck i artikeln bygger såväl på rön i högskolepedagogisk litteratur som på mina egna undervisningserfarenheter.
Dennis Martinsson

Till minne av Dennis von Martens

Barmhärtig samarit eller hjärtlös brottsling?
Sveriges regering tillsatte den 10 september 2009 en utredning med uppgift att ”göra en genomgripande analys av behovet av att ändra lagstiftningen om skyldighet att agera vid farliga situationer eller att bistå nödställda personer”. I artikeln föregås denna utredning genom att författaren inledningsvis undersöker vilka faktorer som inverkar på människors benägenhet att ingripa i en nödsituation. I ljuset av psykologisk forskning på området analyseras huruvida införandet av en straffrättslig sanktion är en möjlig lösning. Författaren presenterar även alternativa lösningar på problemet avseende människors underlåtenhet att bistå nödställda.
Dennis von Martens