Nummer 02/2013

Behandlingen av mahr i samband med bodelning enligt svensk rätt
Avtal om mahr utgör en del av ett muslimskt äktenskap och kan liknas vid en morgongåva från mannen till hustrun. I svensk rätt regleras makars möjligheter att ingå familjerättsliga avtal i äktenskapsbalken. Det finns också par som ingått avtal om mahr inför en parrelation som inte uppfyller kraven på äktenskap i svensk rätt; sådana par kan dock vara sambor i sambolagens mening. Nedan följer dels en redogörelse för det islamska institutet mahr, dels en problematisering av avtal om mahr i relation till reglerna i äktenskapsbalken och sambolagen.
Margareta Brattström och Mosa Sayed

En säkerhetsventil utan säkerhet – en analys av rekvisitet ”affärsmässigt motiverat” i 24 kap. 10 e § IL
Ränteavdragsbegränsningsreglerna infördes i inkomstskattelagen (1999:1229) (IL) år 2009 och har sedan dess varit föremål för en ihärdig debatt. Redan när lagförslaget utarbetades var majoriteten av remissinstanserna väldigt kritiska till dess utformning. Den omfattande kritiken ledde till framställandet av ett nytt lagförslag som ansågs vara avsevärt bättre än det föregående men fortfarande inte tillfredställande. Särskild kritik riktades mot de oförutsebara och subjektiva rekvisit som intagits i lagtexten. Alltsedan dess har diskussionen företrädesvis avsett reglernas subjektiva utformning och otydliga tillämpningsområde.
Miklos Kovacs Kal

EKMR:s varierande horisontella effekter på olika civila krav – problem och konstruktiva möjligheter
Ett spännande tema inom den nutida juridiken är hur de europarättsliga källorna kan påverka utvecklingen av den svenska rättsdiskursen. Om man bara (ytligt) anknyter till terminologin med ”rättigheter” i exempelvis Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna (EKMR), kanske man når en (prematur) slutsats om att vi nått ett paradigmskifte eller en rättighetsrevolution. En närmare analys av hur argumenten fungerar i en större kontext, samt hur de appliceras i den svenska rätten, torde däremot ge en såväl mer varierad som mindre revolutionerande bild. Det rättsliga skydd och argumentationsutrymme som artiklarna om ”rättigheter” i EKMR innebär, bidrar på så sätt till den vanliga pragmatiska diskussionen och avvägningen av olika regler, principer, källställen, argument och hanteringsmetoder. Således tillförs ytterligare källmaterial, vilket innebär ett positivt nyhetsvärde – men ingen revolutionerande omvälvning.
Håkan Andersson

Äkthet, tillförlitlighet och kontrollerbarhet – något om de nya elektroniska urkunderna
Samhällslivet är i dag och sedan länge beroende av att särskilt viktiga och betydelsefulla meddelanden och uppgifter kan förmedlas via handlingar av olika slag. Det är därför av stor vikt att tillit kan fästas vid handlingar som bär sådana typer av meddelanden. Äktheten av många handlingar skyddas genom 14 kap. brottsbalken och främst genom brottet urkundsförfalskning som stadgas i 14 kap. 1 § brottsbalken. Den 1 juli 2013 fick detta lagrum en ny lydelse. En central ändring i den genomförda reformen är att även elektroniska handlingar i vissa fall numera omfattas av det straffrättsliga skyddet. Denna framställning visar genom en studie av den nya regleringen att reformen kan ifrågasättas i flera avseenden. De elektroniska handlingarna medför i vissa avseenden tillämpningssvårigheter som resulterar i en inte obetydlig rättsosäkerhet. Författaren argumenterar också för att regleringen avseende de elektroniska handlingarna inte heller fyller sitt egentliga syfte eftersom brottets skyddsintresse inte i tillräcklig mån beaktats vid reformen.
Gustav Wiklander

För alla lika olika – cripteoretiska avslöjanden av den faktiska människans frånvaro i sexualstraffrätten
Rationalitet och autonomi har sagts vara människans minsta gemensamma nämnare. Idén om det autonoma och rationella rättssubjektet, tillsammans med likabehandlingsprincipen, är vidare två av straffrättens hörnstenar. Inom sexualstraffrätten har det dock visat sig problematiskt att argumentera och döma utifrån det rationella och autonoma rättssubjektet. Sociala normer, såsom maktstrukturer och romantiska och sexuella praktiker, ger upphov till icke-rationella och icke-autonoma handlingar som grumlar den rättsliga analysen. Att följa med en okänd person hem, att inte skrika, eller att vänta med att anmäla kan inte sällan ifrågasättas utifrån ett rationellt och autonomt perspektiv. Cripteori visar hur ett icke-rationellt och icke-autonomnt beteende försvårar användningen av traditionella rättsliga bedömningskriterier och förklaringsmodeller.
Ulrika Svallingson