Nummer 2/2020

Chefredaktören har ordet
Malin Petrén & Alexandra Tamm

När delningsekonomin flyttar in i bostadsrättsföreningen – om medlemmarnas rätt, styrelsens befogenhet och stämmans behörighet

Elisabeth Ahlinder

Några perspektiv på immaterialrättsliga skadestånd
När immaterialrättsliga skadestånd fastställs måste ett flertal faktorer beaktas. Bland annat ska hänsyn tas till rättighetshavarens uteblivna vinst, skadan på rättighetens anseende, intrångsgörarens vinst, den ideella skadan och rättighetshavarens intresse av att intrång inte begås. Så vad betyder egentligen det nu sagda? I det följande diskuteras och problematiseras en handfull sätt att ta sig an ersättningsbestämningen på immaterialrättsområdet, med särskilt fokus på de perspektiv som vanligtvis gör sig gällande vid skadeståndsrättslig problemhantering i allmänhet.

På öppet hav – pirater och framväxten av universell jurisdiktion
Universell jurisdiktion tillåter nationella domstolar att lagföra gärningsmän för särskilt allvarliga brott oaktat var i världen brotten ägt rum och vilken nationalitet förövaren och/eller målsäganden har. Jurisdiktionen grundar sig på gärningen i sig. Gärningen anses skada universell moral och det är således i världssamfundets intresse att dessa brott straffas. Frågan är emellertid kontroversiell. Kritiker anser att det ”nns en påtaglig risk att universell jurisdiktion kan komma att användas som ett politiskt verktyg, hämma fredsprocesser och skapa juridiskt kaos. Samtidigt är denna form av jurisdiktion inte något nytt. Genom historien har sjörövare iklätts begreppet mänsklighetens ”ende och lagförts baserat på tankar om universell jurisdiktion, särskilt under piraternas guldålder 1650–1730. I artikeln redogörs för framväxten av universell jurisdiktion genom att belysa lagföringen av sjörövare och hur denna historiska bakgrund hjälper till att tillhandahålla en djupare förståelse för dagens diskussion om universell jurisdiktion.

Isak Nilsson

Är det en kränkning av Europakonventionen att inte erkänna ett i utlandet fastställt föräldraskap? – en analys av HFD 2020 ref. 13
År 2016 flyttade de gifta kvinnorna IP och KS från Island till Sverige tillsammans med sin dotter AM. På Island var både IP och KS fastställda föräldrar, men i Sverige fick inte KS fastställas som förälder eftersom hon inte var den födande modern. I våras fastslogs i HFD 2020 ref. 13 att det varken var en kränkning av rätten till privat- och familjeliv enligt art. 8 Europakonventionen (EKMR) eller diskriminering enligt art. 14 i förening med art. 8 EKMR att inte erkänna KS:s föräldraskap. I artikeln analyseras avgörandet med utgångspunkt i Europadomstolens praxis om art. 8 EKMR och art. 14 i förening med art. 8 EKMR. Analysen visar både på avgörande omständigheter som Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har bortsett från och på alternativa rättsliga argumentationslinjer som hade möjliggjort en annan utgång i målet.

Emma Pettersson

Om att lära ut vetenskapligt skrivande på juristprogrammet
Ett stort fält inom den pedagogiska forskningen är det som kallas för akademisk litteracitet vilket bl.a. handlar om hur studenter lär sig vetenskapligt skrivande. På juristprogrammet pratas mycket om vikten av att kunna skriva bra som yrkesverksam jurist men desto mindre om vad som utmärker en god rättsvetenskaplig text. Denna artikel tar sin utgångspunkt i pedagogisk forskning om akademisk litteracitet och diskuterar några strategier för att lära ut vetenskapligt skrivande på
juristprogrammet.

Maria Rasmussen