Juridisk Publikation | Nummer 02/2016

Inledning

Chefredaktören har ordet
Ludvig Berglönn

Artiklar

Diskrimineringsersättningens funktioner – ett ersättningsrättsligt teoriperspektiv
Diskrimineringsersättningen är en förhållandevis ny komponent inom den svenska ersättningsrätten. Sanktionsformen har starkt präglats av lagstiftarens vilja att separera diskrimineringsersättningen från skadeståndsrätten. Avsikten med ersättningens införande var bland annat att möjliggöra högre ersättningssummor i diskrimineringsfall än när ideell ersättning utgår för kränkning enligt SkL. De höga ersättningssummorna har ansetts nödvändiga för att ersättningen ska medföra en av lagstiftaren önskad stark preventiv effekt. Detta har resulterat i ett för den ideella ersättningen nytt tvehövdat ersättningsschema; upprättelseersättning och preventionspåslag. I artikeln analyseras diskrimineringsersättningen utifrån funktionsteorierna reparation, prevention och retribution. Dels utreds hur lagstiftarens syn på funktionerna har påverkat diskrimineringsersättningens utformning, och då särskilt ersättningsbedömningen. En stark, men något ogrundad, tilltro till ersättningens preventiva funktion urskiljs. Dels diskuteras diskrimineringsersättningens funktionsmässiga beröringspunkter med övrig kränkningsersättning. Konstateras kan att funktionsresonemangen, och då särskilt frågan om vilka funktioner som faktiskt inträder genom ersättningen, i hög grad tenderar att uppvisa likartade svagheter och styrkor oavsett om de appliceras på diskrimineringsersättning eller annan ideell ersättning.
Sara Hovi

Fissus erat tenui rima – Förordningen om europeiska långsiktiga investeringsfonder
Efter finanskrisen har EU:s reglering av fondbranschen – i vidaste mening – kraftigt utökats. Utöver tidigare regleringen av UCITS-fonder (värdepappersfonder) har det tillkommit en reglering av förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF:er), såsom private equity-fonder, hedgefonder och fastighetsfonder. En mur av regler kring investerarna har byggts upp. I era rättsakter har unionsrätten vidare reglerat särskilda fondtyper i akt och mening att styra investeringar enligt vissa politiskt prioriterade mål. I artikeln diskuteras främst den senaste regleringen av ”europeiska långsiktiga investeringsfonder” (Eltif:er). Avslutningsvis och sammanfattande diskuteras EU:s neo-merkantilistiska politik – som exemplifieras av Eltif-regleringen och anslutande lagstiftning – och problem och konflikter denna kan medföra.
Dan Hanqvist

Leverantörers rätt till osålt varulager – är det dags att avskaffa den så kallade förfoganderegeln vid uppställt äganderättsförbehåll?
Sakrättsliga regler har en märklig tendens att förbli bestående över tid. Att regler är gamla betyder förvisso inte med nödvändighet att de är bristfälliga. Det bör heller inte förnekas att sakrättsliga regler alltid innefattar svåra gränsdragningar mellan olika intressen eftersom de är avsedda att tillämpas i en situation där tillgångsmassan är begränsad. Ändrade samhällsförhållanden, såsom den ökade utrikeshandeln och behovet av gemensamma regler på viktiga områden, kan dock tala för en reform. En regel vars existensberättigande tidvis varit föremål för debatt är den så kallade förfoganderegeln vid äganderättsförbehåll, som är intimt sammanbunden med frågan om leverantörers möjlighet att kreditsäkra vidareförsäljningsgods. I denna artikel är det min avsikt att väcka liv i debatten på nytt, särskilt mot bakgrund av rättsfall som NJA 2009 s. 79 och NJA 2012 s. 419.
Jacob Frank

Den internationella vrakkonventionen – en bakgrund och analys inför ett svenskt tillträde
Den internationella vrakkonventionen, även kallad Nairobikonventionen, trädde i kraft den 14 april 2015. Konventionen innehåller ett regelverk kring borttagning av vrak, vilket är ett område där det råder stor oklarhet såväl i svensk som i internationell rätt. I artikeln presenteras bakgrunden till konventionen och arbetet med att få den på plats i syfte att skapa en större förståelse för de slutliga formuleringar som återfinns i konventionstexten. Även konventionens centrala innehåll behandlas och dess bestämmelser analyseras för att på så vis illustrera regelverkets effekter vid ett kommande svensk tillträde.
Jhonnie Kern

Juridiska betraktelser

Offentlighetsprincipen 250 år – ett historiskt arv i en internationell kontext
I samband med Sveriges inträde i EU förklarades högtidligt att offentlighetsprincipen är en del av Sveriges konstitutionella arv. I år fyller denna princip 250 år, och med anledning av detta uppmärksammas i denna betraktelse den svenska offentlighetsprincipen ur ett internationellt perspektiv. Vidare belyses hur en globaliserad värld och EU-samarbetet påverkat den svenska synen på öppenhet.
Evelina Lund

Emissionsgarantier – en analys i ljuset av Labs2-avgörandet
Emissionsgarantiers bindande verkan är en fråga som har vållat juridisk debatt i många år. I mars 2016 meddelade Högsta domstolen en dom med avseende på frågan, något som har aktualiserat diskussionen på nytt. Det får numera anses klart att emissionsgarantier, åtminstone i ett visst avseende, är rättsligt bindande. Avgörandet ger emellertid upphov till nya frågor. Inte minst kan det ifrågasättas hur lämpligt HD:s avgörande är i ljuset av garantiavtalens funktion.
Erik Ellenius