Inledning
Chefredaktören har ordet
Vilma Odengard & Larissa Barhebréus
Artiklar
Artificiell intelligens och rätten till en rättvis rättegång
Än så länge används artificiell intelligens (AI) inte i svenska domstolar, men det är möjligt att AI-system kommer att få en större roll där framöver. I denna artikel görs en ansats till att belysa hur framtida användning av AI i domstolarna skulle kunna både stärka och urholka rätten till en rättvis rättegång. Vidare diskuteras och analyseras hur befintliga regler kan begränsa när och hur AI får användas i domstolarna. I artikeln lyfts också ett behov av ytterligare regler på området. De bör utformas för att säkerställa att AI används för att stärka individens rätt till en rättvis rättegång, utan att kränka densamma.
Norea Normelli
Förvaltningsbeslut – vad är det?
Vad som är ett förvaltningsbeslut kan tyckas vara en banal fråga. Vid normal ärendehandläggning där både förvaltningsmyndigheten och den enskilde uppfattar handläggningens slutprodukt som ett beslut är frågan inte särskilt komplicerad. I den moderna serviceinriktade förvaltningen förekommer dock att förvaltningsmyndigheter lämnar information och vägledningar vars innehåll kan tangera gränsen till att utgöra beslut. Att så är fallet och att den eventuella förekomsten av ett beslut då kan vara oklar illustreras av att Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) under 2020 har behandlat frågan om huruvida ett överklagbart förvaltningsbeslut meddelats. I denna artikel behandlas det första ledet av den frågan, nämligen vad som karaktäriserar ett förvaltningsbeslut.
Oskar Kieri
Juridiska betraktelser
Konflikterna i skogen – en analys av regelkonflikter och myndighetsagerande
Vi har undersökt orsaken till de pågående konflikterna mellan skogsägare och skogsvårdande myndigheter angående tillämpningen av artskyddsförordningen. Vi konstaterar att myndigheterna i ett internt projekt har utvecklat en tillämpning av artskyddsförordningen som saknar stöd i gängse rättskällor, som lagtext, förarbeten och praxis. Tillämpningen etablerades i internt framtagna riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden. Vi konstaterar att den nya tillämpningen konsekvent är till nackdel för den enskilde skogsbrukaren. De viktigaste punkterna är a) en försämrad möjlighet att få ersättning vid nekad skogsbruksåtgärd, b) svårighet att av myndigheten få svar på vad som gäller och c) en utökad börda för utredningar och bevisföring för den enskilde.
Anna Treschow, Ingemar Bengtsson, Eric Norén & Malin Sjöstrand
Virtuell egendom, verkliga världen – finns det förutsättningar för att använda virtuell egendom som kreditsäkerhetsobjekt i svensk rätt?
För tio år sedan hade det varit svårt att tro att någon kunde tänka sig att betala sex miljoner kronor för något som endast finns i videospel. Idag kan tanken dock inte avfärdas lika lätt. Den tekniska utvecklingen har medfört att videospelsrelaterade transaktioner kan uppgå till otänkbart höga värden och denna utveckling torde inte vända. Eftersom det !nns ett samhällsintresse av att kunna använda alla typer av förmögenhetsvärden som kreditsäkerhetsobjekt, undersöks i denna artikel huruvida det finns förutsättningar för att använda virtuell egendom som ett sådant objekt.
Alexander Blom Vigsø
Mansfria festivaler och funkofobiska platsannonser – något om diskriminering utan identifierbar klagande
Begreppet diskriminering förknippas ofta med negativ särbehandling av individer på grundval av grupptillhörighet. Vissa typer av diskriminering tar dock sikte på en skyddad grupp generellt, snarare än bestämda personer. Om en arbetsgivare exempelvis framför önskemål i en platsannons rörande sökandens etnicitet eller kön, kan det ofta vara svårt att peka ut någon enskild som konkret har missgynnats. Sådana allmänna avskräckande åtgärder har icke desto mindre alltsedan EU-domstolens avgörande i målet Firma Feryn år 2008 varit förbjudna enligt de unionsrättsliga likabehandlingsdirektiven. Sverige har emellertid dröjt med att anpassa inhemska bestämmelser till de nya rönen. Först i oktober 2020, mer än tolv år efter EU-domstolens dom i Firma Feryn, tillsatte regeringen en utredning för att se över regelverket. Samtidigt har EU-domstolens prejudikat redan erhållit ett visst genomslag i svensk rättspraxis, varefter ett egendomligt och komplicerat rättsläge vuxit fram. Förevarande artikel summerar och analyserar rättsutvecklingen beträ!ande diskriminering utan identi”erbar klagande, i syfte att fördjupa diskussionen inför det kommande betänkandet.
Johannes Norrman
