Nummer 01/2015

Registrering och kontroll i belastningsregistret som sanktion
De senaste 15 åren har det skett en kraftig ökning i användningen av belastningsregistret vid olika typer av prövningar utanför rättsväsendet. Den enskilde som söker ett arbete eller genomgår någon annan form av lämplighetsprövning blir i dag kontrollerad i detta register i en helt annan omfattning än tidigare. I artikeln problematiseras detta utifrån dels tanken att samhällets klander för ett brott ska komma till uttryck i straffet, dels det kriminalpolitiskt tveksamma i en ordning som försvårar för frigivna att återvända till ett laglydigt liv. Även om en viss belastningsregisterkontroll utanför rättsväsendet måste anses motiverad riskerar ett mer omfattande kontrollsystem att ge ny gestalt åt den gamla påföljden förlust av medborgerligt förtroende, som avskaffades på 1930-talet. En mer sammanhängande och noga övervägd reglering förespråkas.
Gustaf Almkvist

Den psykiskt sjuke patientens svaga rättsliga ställning
Vid beslut om psykiatrisk tvångsvård kolliderar patientens intresse av självbestämmande (autonomi) med samma patients intresse av att få sina vårdbehov tillgodosedda. Dessutom kan omgivningens intresse av att skyddas mot patienten (samhällsskydd) aktualiseras i vissa situationer. Rättslig reglering av psykiatrisk tvångsvård innebär att lösningar på svåra etiska dilemman liksom politiskt laddade ställningstaganden kodifieras. Denna artikel är en sammanfattning av slutsatserna i min avhandling Psykiatrirätt – Intressen, rättigheter och principer som är en kritisk granskning av den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen ur ett rättighetsperspektiv. Artikelns huvudsyfte är att identifiera och problematisera inkonsekvenser rörande den psykiskt sjuke patientens rättsliga ställning, med särskilt fokus på dennes rätt till autonomi. Artikeln analyserar rådande rättsläge i förhållande till de tre offentligrättsliga principerna om legalitet, objektivitet och proportionalitet. Den övergripande slutsatsen är att det behövs kraftfulla ställningstaganden från lagstiftaren som förtydligar psykiatrirättens principiella utgångspunkter.
Moa Kindström Dahlin

Hanteringen av kreditrisker i icke-clearade OTC-derivat
EU-förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EMIR) föreskriver bl a vissa riskhanteringskrav för sådana derivat som inte blir föremål för clearing. Artikeln behandlar sedan länge vanligt förekommande bilaterala arrangemang för att hantera kreditrisken i OTC-derivat och de nya regler på området som har införts genom EMIR. Artikeln avslutas med sammanfattande synpunkter.
Dan Hanqvist

Aktiemarknadsbolagens grundproblem – En analys av den institutionella ägarrollen och EU-kommissionens ändringsförslag till aktieägarrättighetsdirektivet 
Svenska aktiesparare har i hög utsträckning överlåtit till institutionella investerare att förvalta sina tillgångar. I sin förvaltning ska institutionerna enligt näringsrättslig reglering begränsa koncentrationsriskerna i sin aktieportfölj varför de endast kan inta små aktieposter i bolag på aktiemarknaden. I svensk bolagsstyrning har de säregna förutsättningarna för den institutionella ägarrollen givits ett litet utrymme. Samtidigt presenterade EU-kommissionen under våren 2014 ett ändringsförslag till aktieägarrättighetsdirektivet vilket tar sikte på den institutionella ägarrollen. I de nya artiklarna 3f–3h uppställs vissa offentliggörandekrav för institutionerna i sin roll som aktieägare. I artikeln uppmärksammas och problematiseras den institutionella ägarrollen inom ramen för svensk bolagsstyrning. Vidare berörs kommissionens förslag och de konsekvenser detta kan få för den institutionella ägarrollen i Sverige.
Pekka Frölander

The European Ombudsman: Giving Voice to Civil Society Actors in the European Union
The rise of Eurosceptic movements around Europe highlights the crisis of social legitimacy that the European Union faces. Much of the malaise towards European integration seems to originate from a sense of inevitability in distant bureaucratic decision-making processes, where the course of the EU’s future is steered with no real public accountability. In response, a myriad of initiatives have been launched to bring the EU closer to its electorate. One of these initiatives is the establishment of a European Ombudsman, whose role in giving voice to civil society actors in the EU is the focus of this article. The article discusses the variety of ways that the Ombudsman has promoted participation rights and transparency in the EU. The activities of the institution have strengthened inclusive and deliberative structures in Europe, which can have a powerful democratic effect in their own right. However, a lot remains to be done by both EU citizens and key institutional players to make Europeans more engaged, and feel more empowered, in EU affairs.
Tuomas Lihr